Igår pratade jag med min vän Tilda om att det är viktigt att våga vara nördig när det gäller saker man tycker väldigt mycket om. Det är så vanligt att försöka vara sval och lite lagom intresserad av saker, men hur kul är det egentligen?
På något plan är jag medveten om att det inte är helt sjukt att tycka om science fiction, och att jag kanske får det att låta som att just jag är så otroligt annorlunda, men det är inte min poäng. Alltför ofta ser jag människor försöka lägga band på sig och sina intressen, när allt de egentligen vill göra är att hoppa jämfota på stället av upphetsning över det senaste avsnittet av Game of Thrones. Det är så synd, tycker jag. Vi kan väl bara erkänna för varandra att vi är väldigt exalterade, och vara det tillsammans?
Tilda föreslog att jag skulle skriva ett inlägg om mina nördigaste intressen, och jag tyckte det var en så himla bra idé. Här kommer de!
Fanfiction. Min första kontakt med fanfiction var när min gamla, gamla vän Elisabet och jag började läsa och skriva historier om Libertines. Och Kent. Men mest Libertines. Det var verkligen en fantastisk upptäckt, att man kunde sno människor eller karaktärer och miljöer och hitta på helt egna scenarion kring dem. Såsmåningom gick jag över till Harry Potter-fanfiction, lite Star Trek (se punkt 2), och till sist landade jag i Glee. Oj, oj. Glee är förstås en annan av mina nördigaste grejer, men det ingår ändå i den här punkten. Vid det här laget är jag så otroligt trött på att karaktärerna i Glee har blivit såna karikatyrer av sig själva att jag skulle kunna dö. Vet ni vad räddningen är? Att läsa historier där Rachel inte går tillbaka till Finn för hundrasjuttonde gången trots att han är världshistoriens douche, där Santana inte så fort hon öppnar sig det minsta lilla tar två steg tillbaka och börjar slänga slushies omkring sig, och där Quinn inte har blivit komplett galen. Det är en underbar värld, fanfiction-universumet.
Fantasy & science fiction. Det vet ni ju med största säkerhet redan: jag är mycket fascinerad av framförallt science fiction, men även i viss mån fantasy. Jag älskar post-apokalyptik, framtidsskildringar, och rymdskepp mot svarta stjärnhimlar. Jag älskar utomjordingar och konspirationsteorier och robotar som tar över. Jag älskar kartorna på försättsbladen i fantasyböcker, långa tungvrickarnamn, och kvinnor som utför dåd ingen annan klarar. Det finns något så fantastiskt i att absorberas av helt nya sätt att tänka, andra världar, möjligheter och svårigheter. Jag har dock en tendens att föredra science fiction i filmer, och fantasy i bokform. Med det inte sagt att jag inte fullkomligen avgudar Lord of the Rings-filmerna.
Annat odiskutabelt ocoolt & underbart: musikaler (!!!), kostymfilm (!!!!!), att laga mat & baka, språk och grammatik.
Kan inte ni berätta era allra nördigaste, mest fantastiska intressen? Vi kan starta en enda stor töntgrupp, där alla bara får ha sina underliga intressen ifred från sneda blickar. Okej? Sätt igång!
♥ Obiter Dictum, min nya favoritpodcast – den här gången inte om mat eller veganism, utan om diverse otroligt nördiga ämnen som singulariteten (när maskinerna blir smartare än människan & tar över) och varför inte Formel 1 är mer utnyttjat inom populärkultur; uppenbarligen måste ni lyssna (& Hanna Fahl som tipsade är också en trevlig sak) ♥ första avsnittet av Downton Abbey ♥ Josefins 18-årsmiddag på Indira i fredags ♥ fina planer för veckan (även om jag planerar en helg på mitt rum) ♥ Fridas födelsedagskafferep/spelkväll/hångelkalas (och att efter alla dessa år i ovisshet få leka Ryska Posten) ♥ Om inte nu så när av Annika Thor; En ö i havet var mina absoluta favoritböcker när jag var yngre & nu har hon skrivit en vuxenvariant! ♥ styrketräning ♥ Vurma ♥ att baka inför veckan ♥ versionen av Changes på Bowie at the Beeb ♥ Psykologi A, vi har bara haft en riktig lektion men än så länge är det så himla intressant ♥ SCUM-manifestet, så himla tokigt, och ändå sitter jag där och nickar för att det är så otroligt bra skrivet ♥ dinkelpasta, avocado & granatäppelsirap (och hemmagjord choklad) ♥ 8 Femmes (!!!), helt helt fantastisk film verkligen, & dessutom fint filmtittarsällskap ♥ promenader runt Skeppsholmen och runt runt i Bromma ♥ att jag & fina fina Christel ska på feministisk kör imorgon! ♥
Nu är det er tur att skriva, finingar! Berätta om era bästa, roligaste, mysigaste & fantastiskaste saker just nu.
Det finns människor som säger att det är bra att veta hur man uppför sig som en dam.
Jag vet inte om jag vill behöva uppföra mig på ett särskilt sätt därför att jag föddes med ett extra hål, men jag vet hur man uppför sig. Vill ni också veta?
♥ Avbryt inte andra när de pratar. Låt dem prata till punkt, och sen kan du få öppna munnen, tack. Det är oförskämt och ignorant att avbryta, och i en diskussion får det en bara att verka dum. Det är oftast inte den som skriker högst som har rätt.
♥ Lär dig hur man tar emot komplimanger. Vad man inte gör: viker undan med blicken, säger ”nej, jag hann ju inte ens platta håret imorse!”, mumlar något ohörbart eller ignorerar det helt och hållet. Komplimanggivaren kommer bara att ångra att hen sa något överhuvudtaget, och se dig som ett ohygglo för all framtid. Nej, istället: le, säg ”tack, vad gullig du är”, berätta något om håret/klänningen/ditt intellekt, beroende på vad komplimangen handlade om. På riktigt, säg tack.
♥ Det spelar ingen roll i vilken hand du har kniven när du äter, men stoppa den för allt i världen inte i munnen. Snyt dig inte i servetten. Och stäng munnen när du tuggar, fröken jag-kan-prata-med-ett-halvt-salladshuvud-i-munnen. (Du borde förresten byta namn.)
♥ Lär dig hur man skakar hand. Snabbkurs: det handlar inte om att med bortvänd blick liksom lägga handen i den andras och vänta på att hen ska skaka. Ta ett ordentligt grepp – men inte för ordentligt, fyra händer ska vara hela när handtaget är slutfört -, titta personen i ögonen, och le.
♥ Le mycket, i allmänhet. Det är inte så coolt att se sur och trött ut. Och det är svårt att se trött och sur ut när man ler. Prova!
♥ Var trevlig mot främlingar. Säg hej till människor du passerar i skogen, håll upp dörrar, res dig för gamla & gravida i tunnelbanan, säg ursäkta om du stöter till någon i rulltrappan. En person kan inspirera en annan som inspirerar en till, så tänk vilket trevligt folk vi skulle bli om alla ni började idag!
♥ Du behöver inte sminka dig, raka dig, eller klä dig på ett visst sätt om du inte vill. Det är inte hyfs, som vissa har mage att påstå, det är att ge efter för grupptryck och märkliga normer.
Mer hyfs: titta människor i ögonen. Prata inte bakom ryggen på människor, det kommer tillbaks till en. Kramas lite oftare, och lite längre. Försök låta bli att lyssna på högljudd musik i dåliga lurar i kollektivtrafiken (även om det är roligt). Kom ihåg människors namn. Läs tidningar, för i min värld är det hyfs att vara medveten om vad som händer i världen.
Kom ihåg det där med att le, hörni. Det är det viktigaste av allt. Puss!
Att ha fina planer för veckan & helgen. Jillian Michael’s 30 Day Shred. Bananbröd (!!!). Mina systrar. Att jag har frysta körsbär kvar från i somras, som jag kan – och ska – göra sylt på, för sylt är det bästa. Min konversation om vegetarianism med Klara, Lii & Moa igår (puss!). Thought Catalog. Palatsets öppna hus i lördags, som i all sin sorglighet ändå var så himla fint. Rise of the Planet of the Apes, den var lite sådär ni vet, men ändå trevlig. Peredvizjniki-utställningen på Nationalmuseum, & att se den med Hajna. När det händer roliga saker på tunnelbanan. Nya lakan. Battlestar Galactica, trots att jag är BSG-lös hos pappa just nu & måste tvinga mig själv att inte tänka på alla avsnitt som väntar på mig. Att träffa Lund-Hanna som jag inte sett på evigheters evighet, & prata om skolan och Stockholm och livet i allmänhet. Långa promenader, helst själv. Och att logga dem i fitocracy efteråt!
Fina Sonas tumblr. Paranötter och torkade tranbär och dadlar. Grönt te. Thoreaus Walden, jag har precis börjat men den verkar jättefin (om än kanske lite svår!). Att gosa och leka med Paulina och aldrig bli trött på hennes skratt. Heddas & min haremsplanering på tyskalektionerna, & att inte få så mycket gjort men ha det väldigt mysigt ändå. Chocolate Covered Katies tokigt lätta & med största säkerhet jättegoda chokladkakor, som jag måste göra snarast. Fina spanjorer på utbytesbesök. Nya hälsokostbutiker. Att ligga och prata tyska med mig själv när jag inte kan sova (cool). Mitt nya lypsyl. Spännande möten & planer. Instagram. Psykologikursen som börjar i veckan! & att det känns som att det sista filosofiprovet i fredags gick bra, fast jag kommer sakna ämnet så himla mycket.
Det var dagens trevliga! Hoppas ni har jättemånga saker att dela med er av – eller, ni vet, iallafall någon. Det har man alltid, hur svårt det än känns. Skriv! & puss, finingar.
Jag gjorde det.
Jag gjorde en fylld med bra saker istället för med kemiska substanser + vegansk variant av Nutella.
Jag älskar Nutella. Ända sen jag gick på dagis och med förbundna ögon fick en sked i munnen, och skulle gissa vad det var, har jag drömt om denna fantastiska kräm. Jag åt det varje dag när jag var i Italien, när jag var i Tyskland, och när jag var i Strasbourg. Eftersom mina föräldrar är kloka människor har vi dock aldrig haft det hemma, men min vän Anna hade alltid en burk i skafferiet, så när jag var hemma hos henne brukade vi äta ur den med sked. Ja.
Detta var dock i mina mjölkproduktsätande dagar, och sen dess har jag gått vidare i livet. Med lite saknad, dock.
Nu slipper jag sakna.
Chokladhasselnötssmör (Nutella)
2,5 dl hasselnötter (150 g)
4 msk kakao
4 msk rissirap/agave/rårörsocker (konsistensen blir dock grynigare med socker!)
1/4 tsk havssalt
1 msk vaniljpulver
1 dl havremjölk/mandelmjölk
1. Rosta hasselnötterna i en 175-gradig ugn i 10-15 minuter. Låt dem svalna en liten stund innan du gnider av den bruna hinnan (eh, usch) med rena händer eller hushållspapper. Det är lite pilligt!
2. Mixa de skalade nötterna i en matberedare tills de är smörifierade.
3. Tillsätt övriga ingredienser och fortsätt mixa, tills allt är kombinerat och mycket jämnt.
4. Förvara i glasburk i kylskåp. Det borde hålla sig bra i en vecka eller så, men tro mig, det kommer inte räcka så länge.
Jag tycker ni ska göra detta. På en gång.
Vad jag däremot inte tycker att ni ska göra, är att ta med er burken till matbordet för att fotografera till er blogg, och sen lämna burken bredvid er på bordet, och inte bli riktigt mätt på er gröt. Jag varnade er!
Idag har Palatset för övrigt öppet hus mellan 11-15. Kom!
Idag är det den sista dagen man kan skriva på namninsamlingen för att rädda Palatset. Snälla, snälla, snälla, gör det.
Palatset har betytt så otroligt mycket för mig. Det var genom detta fantastiska projekt jag åkte till Italien på ungdomsfilmfestival, och till Strasbourg på en konferens för unga människors rättigheter.
Men mest av allt är det den plats där jag lärde mig uppskatta mitt eget värde, inte bara som människa & ungdom, utan som Greta.
Här lyssnade människor på mig – vuxna människor, människor med makt. Makt som de la i mina händer, sa här, du får också bestämma, du får också vara med. Om du vill, om ni vill, så går det att ordna. Och jag växte som människa.
Jag vet att jag inte är ensam om att känna såhär. Gång på gång på gång har jag hört barn och tonåringar säga att ”det viktigaste, det allra bästa, är att äntligen få bli respekterad fast jag inte är vuxen. Att de lyssnar på mig, låter mig prata till punkt, får mig att känna mig lika mycket värd.” Alla som har varit inblandade i detta har växt som människor, det lovar jag. Vuxna lika mycket som barn, om än kanske på olika sätt.
Palatset är mycket annat också. Det är ett hus där vemsomhelst mellan sex och hundrafyra får komma in och skapa. Dikter, koreografier, tv-program, drömmar – vad man än vill. Och på köpet skapar man minnen, känslor och självförtroende. Den som stått på den öppna scenen kvart över fyra, med darriga ben men klar röst, och sjungit Elvis fast hen aldrig sjungit förut i hela sitt liv, den vågar nästan precis vad som helst sen. Den som mött andra människor som magiskt nog också är tokiga i anime, eller att göra egna plattformsspel, eller att skriva haikus, den går ut genom Palatsets portar klockan fem med en känsla av samhörighet, och med tre alldeles splitternya vänner. Den som provat på fjorton olika saker men egentligen bara upptäckt en: jag kan göra precis vad jag vill, den minns det länge.
Det här huset får inte försvinna.
Så snälla, snälla, snälla. Skriv på. Skänk lite pengar. Prata med människor ni känner. Maila politiker och rika människor. Rädda Palatset.
Det här inlägget är tillägnat mina finaste fina varmchoklad-vänner, och till alla som är i akut behov av hjärtlim.
Att göra slut är det svåraste som finns. Det hjälper inte hur mycket man än försöker intala sig själv att det var värt det, att det kommer gå över, för det gör så ont nu och det är det enda som spelar roll. Men – jag måste skriva det här – det kommer gå över. En dag inser man att hjärtat inte blöder längre, att allt känns acceptabelt. En dag lite längre fram kommer man på sig själv med att inte ha tänkt på det på hela dagen En vacker dag blir man introducerad för någon som tittar en i ögonen och ler och frågar ”Tycker du också att Janeway och 7/9 borde blivit tillsammans?”
Det är okej att det känns som att jorden kommer gå under. Ett tag. Men snälla, låt det inte vara så för länge. Ju längre man är – för det är som en plats – i såna känslor, desto svårare blir det att komma ur dem. Jag tror verkligen att när man avslutar ett kapitel i sitt liv, gör man samtidigt plats för nya, ännu bättre och ännu mer spännande sådana. Men om man inte öppnar ögonen ordentligt, kan det vara svårt att se.
Egentligen kommer det kanske aldrig kännas enbart riktigt bra. Det övergår bara till att bli en annan sorts känslor. Kanske särskilt det vi känner nu, när vi är unga, kommer att stanna kvar någonstans inom oss, lite bortglömt och undanskuffat, men ändå där. Det är också okej. Man behöver inte känna att man ska glömma allt som hänt, att man måste stänga av sina känslor. Man har känslor. Det är något bra. Låt dem vara.
Och snälla, minns att ni är starka, fantastiska människor. Med eller utan förhållanden, det får inte göra någon skillnad. Ni är lika vacka, lika magiska, lika mycket värda oavsett.
Jag vill tro att livet handlar om att skaffa sig erfarenheter, och att lära sig av dem. Ju fler man samlar, desto rikare blir man som person. Om man kan tänka på händelser så – förutsatt att de inte är fullkomligt vidriga, jag säger definitivt inte att, typ, sexuellt utnyttjande är berikande för själen – kan man nog se att det var värt det, i slutändan. Det är bättre att ha älskat, på riktigt älskat, och förlorat, än att inte ha vågat öppna sig från början. Och ju mer man älskar, desto mer kärlek får man tillbaka.
Ni klarar det. Jag vet det, bara.
Jag tror att jag har glömt att tacka för den fantastiska responsen jag fick på mitt inlägg om onani. Tack, tack, tack! Jag såg framför mig hur ingen skulle kommentera och så skulle jag sitta där i min ensamhet, onanitanten. Men så blev det ju inte alls! Som tur var. Puss, fina. Ni är mitt trevligaste!
Trevligt: fitocracy, på riktigt min bästa sida just nu (förstår ni! jag håller på att bli en träningsnörd!) ♥ Battlestar Galactica, åh, jag blir galen, så oerhört bra FÖRUTOM GAIUS? vad gör han ens där? snälla kan vi diskutera detta? ♥ gröna smoothies & sallader & torkad frukt ♥ Jennifer Dziura ♥ mandel&kikärtsbröd med torkad frukt, jag mixade mandlar till mjöl – obs, egentligen en dödssynd i mandelmjölsvärlden – & använde fikon och tranbär, och det blev så bra ♥ att jag läste ut A Dance With Dragons häromdagen, efter flera månaders vånda med den, och nu längtar jag så jag dör tills nästa bok kommer ♥ tokigt spännande planer (som jag förhoppningsvis kan berätta mer om snart!) ♥ iDoneThis – jag kan bortse från den märkliga grammatiken, för det är så himla välgjort och smart ♥ att jag fick äta lunch med fina Lovisa på Chutney i fredags ♥ promenader på morgonen, när Judarnskogen är tom ♥
Ännu mer trevligt: att göra saker jag tänkt på jättelänge ♥ min nya, blåa blus från American Apparel ♥ alla människor som skrev på Rädda Palatset-namninsamlingen i söndags ♥ galenpanna & luriga lekar med CS & co ♥ att jag har en ny Catcher in the Rye-affisch på väggen, och att den är hur fin som helst ♥ nya idéer och infall ♥ de tusentals – obs, nästan ingen överdrift – böcker som ligger på mitt skrivbord och väntar på att bli lästa ♥ grönt te ♥ min syster Blenda för att hon är världens bästa ♥ att sova med sockor (men varför är det alltid just fötterna som blir kalla?) ♥ att Jessika Gedin blir Babels nya programledare, och jag som varit förälskad i henne så länge jag kan minnas! ♥ att jag och mina fina klassvänner ska åka till Berlin på påsklovet, det kommer bli så himla himla bra ♥ långa, långa kramar ♥
Det var allt för mig, mina kära. Vilket dock inte betyder att ni kan smita härifrån obemärkt – nu är det ju er tur! Skriv era allra finaste saker, så många ni kan komma på. Själv ska jag börja skolan igen. Det känns ganska ovant och konstigt, men ändå lite bra. Puss!
Ja, det har varit mycket listor på senaste tiden. Jag tycker (minst sagt!) om listor, ni tycker om listor, så varför inte? Här är en till, och den här handlar om mig.
1. Jag drömmer om att sjunga inför massor med människor. Helst musikallåtar, typ For Good från Wicked eller precis vadsomhelst från Sound of Music eller Rent. När jag gick i femman spelade jag den rosaklädda skurken Doktor Diva i en musikal min klass satte upp. Det var inte direkt som att få spela Elphaba!
2. Jag längtar efter att få barn. Ha!
3. Jag har aldrig tyckt särskilt mycket om djur, men sen jag blev vegan har jag utvecklat världens djurintresse. Nuförtiden vill jag ha hundar och katter och allt möjligt, och djurprogram är plötsligt så mysiga!
4. Jag älskar grammatik. Kanske inte så oväntat, med tanke på att jag går språk (och läser tyska), men jag menar verkligen älskar.
5. Det första jag gjorde på internet, kanske i trean eller fyran, var att spendera orimliga mängder tid på hogwarts.nu. Åh, det var (och är!) min favoritcommunity i hela universum. Jag hette Svartvit Inuti. Nu vet ni det!
6. Jag är högerhänt, men äter med kniven i vänster hand, till mina föräldrars förvirring.
7. När jag var yngre, kanske från att jag var nio till tretton eller så, var jag ofattbart rädd för spindlar. Jag började gråta om jag såg en ritad spindel i en barnbok, på den nivån. Sen gick jag på en kbt-session, och så var jag botad. Kbt är det smartaste.
8. Det finns så gott som ingen mat jag inte tycker om. Jag är lite allergisk mot ananas, det är allt.
9. När jag gick i femman var jag hundra procent säker på att jag var hundra procent lesbisk. Och jag älskade Buffy!
10. Jag lärde mig läsa när jag var fyra. Sen dess har jag velat jobba med att skriva.
Visst känns det bra att veta tio saker till om mig? Ibland får jag för mig att jag ska vara mer personlig här, men sen inser jag att jag redan är personlig, kanske bara inte på det mest uppenbara sättet. Jag kan läsa gamla inlägg och bedöma mitt humör på mängden utropstecken jag gör, till exempel! (Ser ni? Hade jag varit på dåligt humör hade jag gjort en punkt.)
Nu ska jag ta mig samman, äta frukost och åka in till Medborgarplatsen. Mellan tolv och två idag står jag där med mina Palatsetvänner, för Palatset är till min enorma sorg nedläggningshotat. Det kommer finnas en namnlista där som man kan skriva på (och dessutom kan ni få prata med mig!), men om ni inte kan komma, finns den även här. Snälla, snälla, skriv på. Det tar så lite tid & det kan betyda så mycket. Om alla som läser detta skriver på, kommer vi att ha betydligt fler namn, och det är så himla viktigt. Tusen tack i förskott!
♥ Uppskatta er själva – era utseenden, era tankar, era annorlunda skratt. Om inte ni gör det, vem ska då?
♥ Sluka böcker, för själen, och grönsaker, för kroppen. Man behöver både och. Sorter spelar mindre roll: fantasy, poesi, broccoli… Det mesta är alldeles utmärkt.
♥ Det är sant att det som inte dödar en gör en starkare. Svåra situationer skapar mer komplexa, emotionellt rikare människor. & man kan lära sig av det mesta.
♥ Kramas. Länge och ofta. Med båda armarna, inga såna där halvarmsklappar på ryggen.
♥ Pengar är inte på långa vägar allt, men de kan underlätta saker och ting. Slösa inte bort allt på strunt.
♥ Stressa inte så mycket över kroppsbehåring. Det finns viktigare saker att lägga sin tid på – rädda världen istället.
♥ Om människor inte behandlar en som den värdefulla person man är, ska man inte stanna. Jag lovar att det finns bättre någonstans.
♥ Bry er inte så mycket om vad andra tänker om er. Det kommer alltid finnas de som inte förstår en, men strunta i dem, det är deras förlust.
♥ Lita på att allt kommer bli bra.
♥ Säg vad ni verkligen menar. Våga fråga om det ni verkligen vill ha.
♥ Undvik ordet ”försöka”. Istället för att säga ”jag ska försöka hinna”, säg ”ja, jag hinner” eller bara ”nej, jag kan inte”. Att bara försöka är att inte riktigt vilja, egentligen.
♥ Kyss så många ni bara kan. Det är övning, helt enkelt!
♥ Misslyckanden är inte jordens undergång, om man gör något av dem. De är också övningar.
♥ Oroa er inte för mycket för betyg. Det kommer lösa sig i slutändan.
♥ Rör på er, ofta. Det är bra för allt. Inklusive tankeverksamheten.
♥ Var själv ibland, utan massa distraktioner.
♥ Om ni har en dröm som ni knappt ens vågar erkänna för er själva, men som ni ändå tänker på konstant, uppfyll den. Det går. Och det kommer kännas helt magiskt efteråt.
♥ Se andra människor i ögonen.
♥ Vänta inte på att livet ska börja. Det börjar när man föds, okej? Vad man gör med resten är upp till en själv.
All kärlek till er, mina vänner. Puss!
