Min NP-krönika: Möten på resor

För ett tag sen fick min klass göra ett gammalt nationellt prov i svenska. Ett av delmomenten var att skriva en krönika. Jag valde rubriken Möten på resor och satte igång. Nu när jag läser det igen är det kanske inte det bästa jag skrivit, men jag tycker ändå att det är ett trevligt ämne och… Tja, jag fick betyget 10 av 10 av min lärare. Så helt katastrofal är den nog inte. Här är den, om ni vill läsa.

Året är 2008. Jag är i London med min mamma och syster, och vi slås gång på gång av hur trevliga britterna är emot oss. De ler, ber om ursäkt, flyttar sig när vi behöver komma förbi… Och hela tiden de vänliga orden. ”Of course, darling”, ”oh, sorry, honey”, ”thanks, love”. De är inte trevliga mot oss för att de tjänar på det, utan för att det är såna de är. Den stora skillnaden mellan Sverige och många andra länder är att här förväntar sig folk att få någonting tllbaka, istället för att tänka att man kan göra någon annans dag bättre genom simpel hyfs.