Om filmen Helvetica
Häromdagen såg jag en film om typsnittet Helvetica. Det var John som brände den åt mig – han delar nämligen min kärlek till detta fantastiska typsnitt.
Filmen innehåller intervjuer med folk som älskar Helvetica, folk som avskyr Helvetica, folk som egentligen inte har någon åsikt om Helvetica och som det är oklart varför de tog med i filmen. Det handlar egentligen mer om typsnitt och grafisk design i stort, men det kretsar såklart kring det snyggaste typsnittet i världen.
Min mamma skrattade när jag sa att jag hade sett den här filmen. Hon tycker att jag är en nörd. Men jag tycker jag är ganska cool jag.



Vilket är ert favorittypsnitt? Har ni ett som ni alltid använder eller brukar ni växla? Jag måste erkänna att trots min kärlek till Helvetica så är det inte det bästa att använda i längre texter. Det är snyggast såhär.



När jag ska göra något, typ rubriker eller så börjar jag jämt med någon version av Helvetica. Har börjat gilla den supertunna versionen av Helvetica Neue.
Finns det något snyggare än Helvetica?
Jag gillar mest typsnitt med seriffer, men Futura ibland och Helvetica alltid, är himla fina i korta texter. Helvetica ska helst vara bold eller light, jag gillar inte den vanliga lika mycket.
Serifftypsnitt jag gillar är Big Caslon, Garamond, Courier och ett av alla de typsnitt som heter Elephant (jag tror det kommer upp först om man bildgooglar Elephant+font). Georgia är ganska fint det med, och det funkar till alla datorer, så man kan använda det på internet, dock kan det bli lite jobbigt i längre texter, precis som Big Caslon.
Ett typsnitt jag hatar (förutom Comic Sans), är Verdana. Det används allt för ofta i till exempel nätutgåvor av kvällstidningar. Det ser alldeles för utdraget och självgott ut. Och så går IKEA och byter från fantastiska Futura till förskräckliga Verdana?! Som typsnittsnörd blir man bara så himla arg.
Jag är också Helveticanörd! Typsnittsnörd överhuvudtaget faktiskt. Andra jag gillar är Georgia, Garamond (speciellt när man printar ut den), Book Antiqua… har faktiskt inga större problem med Verdana men däremot verkar många halv-B företag ha förkärlek till att använda olika ”skrivstils”-typsnitt, typ Bradley Hand ITC, Lucida Handwriting och såklart (hemska) Comic Sans!
Åh, jag gillar också Georgia och Verdana (för att min vän har det som msn-typsnitt och jag förknippar det med henne). Lucida Handwriting är inte det vackraste och Comic Sans MS ska vi inte ens prata om. Jag blir ledsen av att se det. Och det gör jag allt för ofta. Vad fint att du delar min typsnitts-smak!
Just det, Book Antiqua (eller Palatino Linotype som originalet heter) hade jag glömt, den är väldigt fin också.
Greta, du vet att jag också älskar grafisk design. I mit ritblock har jag klistrat in tusentals utklippta meningar ur tidningsartiklar för att typsnittet var så snyggt. Och ibland när jag skriver uppsatser så kan det hända att jag koncentrerar mig mer på själva designen och utseendet istället för själva innehållet och texten.
Just nu tycker jag mycket om kursiv Georgia, Futura (fast bara i korta texter, i längre texter kan det se så blobbigt ut) Modern no 2, Didot, Elephant, American Typewriter och självklart Helvetica. Och så finns det typ tusentals typsnitt som jag hatar hatar hatar. Som vedervärliga Comic Sans (såklart.) Papyrus, Hercularum (jag spyr!), Jokeman, Impact, Trebuchet och Marker Felt. Usch.
Sedan så har jag börjat intressera mig mer för färgerna på typsnitten. Snygga grejer är när titeln på något står överst med stor, mörkgrå text i t.ex. kursiv Georgia och sedan, tätt under, en liten ljusgrå text där författarens namn kanske står. Också i kursiv Georgia. Ah, jag dör.
Och Greta. Jag lovar att du en vacker dag såsmåningom får kika i mitt ritblock. Men än så länge är jag kanske för blyg. Äh.
Puss.
Tycker du illa om Trebuchet?! Jag tycker det är jättefint. Men Papyrus, jag ryser. Världen är verkligen uppdelad i fina och fula fonter. Och åh, ditt ritblock, ditt ritblock, ditt ritblock. Jag börjar andas lite oregelbundet när jag tänker på hur fint du ritar. Det är sant! Puss min vän.
sometimes when i’m alone i use comic sans….
eftersom jag är en tönt (icke att förväxlas med nörd) tycker jag om courier new. åtminstone när det är stort. 10 pt eller mindre ser ut som jag vet inte vad.
mitt favoritstandardtypsnitt är verdana. det är liksom… fint. stilrent. jag har lärt mig tycka om arial (efter att hela typsnittet pajade och allt blev kursivt ett tag) men här kommer min stora mörka hemlighet: jag tycker inte om helvetica.
annars tycker jag mycket om edwardian script.
Egentligen så tycker jag om Trebuchet, men kan du tänka dig vad gamla jobbiga minnen som förknippas med ett typsnitt kan förstöra ett? Jag använde bara Trebuchet under en tid då jag var tolv, wannabe-emo, älskade Nightwish och Blue Fox, hade förskräckligt smink och skrev saker som ”jag hatar alla alla hatar mig” på min illrosa-svart-blogg som ingen läste. Oj, lång mening, men så var det. Usch och fy för gamla skämmiga tider. Men som sagt så kopplar jag Trebuchet med min fjantmörka period, för själva finten i sig är det ju faktiskt inget fel på.
Hejdå ditt hjärtegryn, förlåt för att jag skriver för långt. Puss.
haha, fan helvetica filmen har min pappa proppat på mig också, den är lovely.