Skriv: Drömmar
2009 december 4
Fredag igen? Hur är det möjligt? Det känns som att det är fredag varje dag!
Den här veckans tema är drömmar. Det får vara vilka sådana som helst: framtidsdrömmar, sömndrömmar, dagdrömmar… Det är upp till er. I många fall går olika sorters drömmar liksom ihop i varandra och bildar ett stort moln av fantasi.
Skriv så det ryker, vänner. Om det är något ni – och jag – har gott om så är det drömmar. Och vi har hela livet på oss att förverkliga dem. Är det inte alldeles alldeles underbart?
7 Responses
leave one →
Jag drömmer om ditt fina leende
Jag drömmer om dina mjuka händer
Jag drömmer om ditt ljusbruna hår
Jag drömmer om dina djupblå ögon
Jag drömmer om dina läppar
Jag drömmer om sättet du går på, orden du brukar använda, låten du alltid lyssnar på och texterna du kan skriva
Jag drömmer om Dig
När jag var liten drömde jag ofta mardrömmar, några var återkommande och andra plötsliga. Det var påfrestande för alla i familjen, inte minst jag själv, så till slut hade jag utvecklat några knep jag tog till när mardrömmarna blev alltför svåra:
• Post-its. Jag hade en fruktansvärd dröm om en häxa med en Scream-mask, som klöste mig i ryggen, och det enda sättet som fick mig att tro att häxan var borta var att rita bort henne. Jag satte upp hundra små gula post-it-lappar på min våningssäng som föreställde små fula, hotande och varnande bilder på häxan. Och små texter som ”Stick din duma hexa!” och liknande. Och det hjälpte.
• Mobiler, tamagotchis, kassettband, MP3:s, ja, alla sorters teknikprylar. På något sätt skrämde all sorts teknik bort spöken och hemska tankar. Jag var oåtkomlig för mardrömmar när jag sov med en mobil i handen. Det var bara så.
• Texter. Jag skrev väldigt många berättelser när jag var liten, och när jag hade drömt om något otäckt skrev jag ned det så detaljerat som möjligt och tänkte att ”detta ska jag spara och använda i en riktigt läskig historia någon gång”. Självklart gjorde jag aldrig det för mardrömmar är inte särskilt läskiga på ett platt papper.
• Jag hade en robothund när jag var liten, och när jag var extra rädd brukade jag ställa den utanför dörren. Det fanns en inställning på hunden som hette ”Alarm”, vilken innebar att när någon kom närmare den än en meter så började den skälla. Så ibland vaktade hunden mig. Då sov jag tryggt.
Det var väl det, detta blev egentligen inte så mycket om själva drömmarna. Men i alla fall.
Hejdå.
Framtidsdrömmar? Jag har inga drömmar. Egentligen har jag stora drömmar, men frågan är om det är drömmar
för jag vet att det är så sant.
Folk brukar skratta åt mig. Så har det alltid varit. Jag fortsätter prata, men jag gömmer min övertygelse nuförtiden.
jag längtar så otroligt. om fyra år, england, om fyra jävla år. varför england?
gin in teacups, så enkelt är det.
bethnal green & skabbiga lägenheter. två stora män som största inspirationskälla.
de här dagarna sitter jag uppkrupen under täcket med en kopp kaffe och skriver låtar, nynnar på j & j och ser snön falla ner utanför fönstret. gör min myspace så fin jag kan, och ler när det är klart
för ett år sen var jag kär, den enda och första gången i hela mitt liv, men jag vet att det inte ens kan mäta sig
inte ens kan mäta sig mot vad som väntar.
det enda jag nånsin velat, det enda jag vill, och den enda gång jag kunnat tänka klart & inte sprungit rastlös från kant till kant är när jag får spela
jag har alltid kastat allt i mitt liv, kastat vänner, kastat minnen och kastat iväg platser
gråtit & försökt förtränga
när jag spelar inser jag hur fel det var.
men jag vet, jag vet. och om de där åren. när den här förbannade väntan i det här jävla sverige & ett län där alla spelar hårdrock ska jag ta ETT tåg bort, och sen
sen ska jag säga förlåt.
då ska jag säga adjö.
och då ska jag välkomna vad som ligger framför mina fötter
ett spektakulärt jävla rockstjärneliv.
i am a dreamer but when i wake, you cant break my spirit, it’s my dreams you take
Imorse vaknade jag upp ur en dröm, en förvirrande dröm, en underbar dröm. Den fick mig ur balans, frånvarande hela dagen.
Den var väldigt konstig. Det hände många konstiga saker involverat en turkos jacka, en frisörsalong och en otrolig pojke som gick på en diet som endast innehöll bulgur och chevre. Men efter allt konstigt, precis innan jag vaknade, i slutet av drömmen, kysste han mig i nacken och höll om mig. Jag vaknade frysandes, jag har frusit hela dagen. Where is my mind, where is my mind har ekat i huvudet när jag kommit på mig själv med att fastna i den där otroliga drömmen under dagen.
Drömma i timmar är jag expert på. Det gör att jag kan resa i timmar, längtar efter långa resor utan något som stör en i drömmandet. Från den korta fria tiden på bussen hem varje dag, till den långa, timmes långa dagarna av oändliga resor, oändliga bussar, tåg och flygplan. Jag sitter still i timmar och älskar det. Längtar efter det. Nu kan jag inte säga vad jag drömmer om, för jag vet inte riktigt. Oändligt tänkande och oändliga drömmar. Jag drömmer om gräsmattor, blåa himlar, overkliga stunder och lätthet. Jag drömmer om andra uppväxter, andra liv, andra städer. När man ser dem passera utanför ett fönster är det lättare. Jag drömmer om en storstad, jag drömmer om att allt är möjligt där, jag drömmer om mitt liv i den staden. Jag vet exakt vilket liv jag vill leva när jag drömmer (jag tycker inte vi ska räkna hur många gånger jag skrivit ”jag drömmer” i det här stycket). Fortfarande i drömmen har jag inga höga ambitioner. Men jag är nöjd.
Kärlek. I drömmarna för evigt.
Aldrig en total lycka i drömmarna, mina drömmar är lite.. Rough och dizzy, det är ett par av mina favorit ord. Mina drömmar involverar ofta alkohol, ibland knark, trasiga strumpbyxor och klotter på väggar. Popmusik och storbritanniens flagga. Högaskor och tajta jeans. Man vet aldrig, men det är underbart. Jag förstår att det låter helt vrickat och dumt. Men det finns anledningar och det finns mycket bakgrund.
Mina drömmar går överstyr åt alla håll, och sen nattens dröm är huvudet helt ur led, och jag drömmer mig långt bort till en annan stad jag aldrig drömt om innan, inte försen imorse, med någon annan människa och den turkosa jackan som hänger på en krok på våningen längst ner. Ger ifrån mig en suck, som alltid, och som alltid när just den sucken kommer, efter en viss tankegång, citerar jag: ”Men vad är väl en bal på slottet..”
och ofta ekar någon i min närhet tillbaka: ”Den kan var tråkig, urtrist…”
.. Eller som i drömmarna innan sucken, alldeles, alldeles underbar.
Jag drömmer om han.
Jag älskar alla drömmar som handlar om kärlek.
Okej drömmar är ju till att börja med helt fantastiskt!
Drömmat man drömmer när man sover, dagdrömmar, framtidsdrömmar osv. Underbart alltihop! Att få ta del av andras drömmar är också fantastiskt. Drömmar är något fint. För vad vore vi utan våra drömmar? Då skulle man ju bara vara som en robot. Vad skiljer en lycklig människa från en olycklig? En lycklig människa har de vackra drömmarna kvar<3