Skriv: Kyssar
2009 december 11
Jag kan nästan inte tro att det är fredag igen. Alldeles tokigt är det.
Men! Den här veckans tema är, på grund av en väldigt gulligtrevligfinalldelesalldelesunderbar sak som har hänt idag (eller egentligen igår natt), kyssar. Ni kan berätta om er första kyss, er bästa, er värsta, er drömkyss eller, om ni vill, hur ni önskar att er första kyss ska vara.
Jag, för min del, har alltid velat kyssas som Spider-Man och MJ. Uppochner. Än så länge har jag inte hittat någon som delar min önskan. Så kan det vara.
Berätta berätta berätta! Jag är så nyfiken. Puss!
7 Responses
leave one →
Ågud du va tvungen att välja kyssar va!? <3
Men jaja jag är för.. javenne.. hyper för att skriva.
Kyssar är <3
Tror att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst nu men då skulle jag råka berätta om precis varje sekund av min dag så.. x)
Men låt oss bara säga att jag saknar en viss persons läppar just nu<3
Den värsta kyssen fick jag våren 2008.
Jag var tillsammans med en pojk som jag egentligen inte var särskilt kär i.
Det var nästan natt och vi var påväg hem från en gemensam vän.
Utifrån sett kanske det kan tyckas vara en av de mest romantiska scener i världen men jag ville helst bara dö när han kysste mig vid den regniga busshållplatsen.
Jag kunde inte med att säga att jag inte kände något.
Det var hemskt, för dagen efter gjorde jag slut.
Jag kan aldrig gå av på den busshållplatsen utan att känna mig sådär hemsk och fruktansvärd som jag gjorde den natten.
jag tror du vet vems läppar jag drömmer om.
orkar inte.
Att jag aldrig kysst ett par läppar som betytt något. Att jag var för full för att minnas vem jag kysste senast ordentligt. Att min bästa kyss var i en dröm. Att jag längtar efter att kyssa någon men inte vet vem. Att jag aldrig kysste den jag ville kyssa mest i världen. Att jag i en svag tanke fortfarande vill kyssa den bara för att veta hur det skulle varit. Att mitt favorit citat är ”ge mig en kyss innan du går, en kyss att bygga en dröm på”. Att jag drömmer om att säga det. Att jag en gång haft den perfekta chansen att säga det, men inte vågade.
Att jag är så jävla trött på allt det här och att jag går och lägger mig nu.
Att jag går och lägger mig i hopp om att drömma om en underbar kyss från en underbar person som gör mig skakig och mjuk hela dagen.
jag har kysst en person i mitt liv. det var och är det äckligaste jag varit med om. men ändå så fortsatte jag att vara tillsammans med honom. jag led varje gång han kysste mig. det värsta var att han ville kyssas hela tiden. efter ett tag gjorde jag slut. nu är jag rädd för att han kanske kysstes bra och att det bara är jag som inte tycker kyssar är alldeles alldeles underbara. jag kände heller aldrig något när jag kysste honom, men ändå så tyckte jag väldigt, väldigt mycket om honom, nästintill älskade honom. jaja, jag har ju ändå ett helt liv framför mig och jag hoppas innerligt att nästa kyss kommer vara alldeles alldeles underbar.
puss.
(pussar däremot är ganska mysiga! kom jag på nu)
En sak jag verkligen längtar efter är att få kyssa någon jag verkligen tycker om. Få känna fjärilar i magen och vara lite vimmelkantig.
Men den enda jag vill kyssa tycker anatagligen om någon annan, känner inte mig så bra och fabblar jag alltid bort mig inför.
Igår så höll han plötsligt min hand i två sekunder och det var som att världen försvann lite.
Kan bara tänka vad hans läppar skulle göra med mig.
vad sorgligt att alla skrev så negativt om kyssar. Kyssar är, för mig, en av de bästa sakerna jag vet. Min första kyss (med en pojke) inträffade en kall och full kväll i en park. Jag hade varit kär i pojken i flera veckor. För att vara ärlig så kände jag något speciellt när jag såg honom allra första gången. Han stod ut från mängden. Han såg ut sen ett riktigt bad-ass, konstant med en cigg i munnen och trumpinnar i fickan. Så sjukt snygg också!
För att komma till saken så började vi kompisar av någon anledning leka sanning o konka i den där kalla parken. Såklart (eftersom mina vänner alla visste att jag var helt dåraktigt förälskad i killen) fick jag konkan att strula med den finaste pojken i världen i typ 15 sekunder. Det kändes så jävla fel o så jävla rätt samtidigt. Eller egentligen kände jag ingenting. Jag var smådeppig över att jag inte lyckats våga säga ett ord till honom på hela kvällen och hade dränkt deppigheten så gott jag kunde i ljummen öl. Men det var banne mig mysigt. Efter den kvällen hördes vi inte på ett tag men till slut tog jag mod till mig o fråga efter hans nummer o sen gick det bara framåt. Det va tydligen så att han gillade mig också. Han visade sig vara typ överdrivet, fånigt gullig och underbart romantisk. På onsdag är det våran ettårsdag! Han är den enda o vi VET att våra barn kommer heta Inka Audrey Maria och Lysander Emell. Haha tack för mig :)