En text av Linn Bleckert

För någon vecka sen satt jag på biblioteket och läste ungdomsprosatidningen ponton. På ett uppslag stod två dikter som vunnit pris i någon tävling. En av dem var skriven av en tjej vid namn Linn Bleckert. Jag läste den och sen dog jag lite. På ett bra sätt. Och så tänkte jag att den här måste ju folk få läsa. Vilka folk? Jo, folk som läser min blogg, såklart. Så jag letade upp Linn på facebook, skickade iväg ett får-jag-publicera-din-text-på-min-blogg-mail och väntade sedan med spänning. Och det fick jag! Här är den.

vi är inte som somliga/vi skriver med tusch och pratar med magstödet/vi går i trappor/vi gillar pinsamma tystnader/vi är inte som somliga som inte kan stänga av apparater på riktigt/vi stänger alltid av apparater på riktigt/vi gillar att stänga av apparater och sätta på andra/apparater/vi är inte som somliga/somliga sover ensamma/vi ligger inte som andra/alltså med varandra/vi gör ingenting på dagarna/vi gör ingenting utom andas/in/ut/in varandra/vi skriver med tusch och stryker över så det syns att vi också har skavanker/vi kan hantera dem

vi gör som somliga/går i trasiga skor och knyter de för hårt/vi gillar när det gör som somliga/alltså ont/somliga gör ont, somliga gör gott, bakar/vi gör som somliga/vi bakar/vi bakar bara goda saker/vi gillar att tänka som somliga alltså efter/efteråt/eftersom somliga gör som de vill gör vi de också/som vi vill/somliga vill ingenting/vi vill allting/vi har drömmar/vi kan hantera dem/vi somnar som somliga/vi vill ha somrarna som somliga, alltså somrigare/vi gillar inte allitterationer eller ordlekar/vi är inte som somliga/vi är som några andra/vi möts halvvägs och kompromissar/sällan/vi gillar när folk skriver ut siffror med bokstäver och undrar om man kan göra det motsatta/vi äter som somliga/alltså upp/vi tittar som somliga/alltså framåt/vi skriver med tusch och tar aldrig bort/

tallriken efter att vi har ätit/vi är som somliga/vi har skavanker/vi kan hantera dem

Oj. Jag skulle kunna läsa den hur många gånger som helst utan att tröttna. Så. Bra. Hon har en blogg (som egentligen inte är en blogg), där kan ni läsa mer av henne. Visst vill ni det?