Om minimalism

2010 mars 18
av Greta

De senaste veckorna har jag varit som förbytt. Jag, som normalt suktar efter varenda nytt body butter som kommer ut på marknaden, mår illa av att titta på min(a) skönhetshylla(or). Jag, som i vanliga fall tänker ”ju fullare garderob desto bättre”, har rensat som en galning bland mina kläder. Jag, som alltid lägger stora delar av mitt barnbidrag på godis, har börjat äta mer frukt istället.
Det kan verka som att dessa saker har väldigt lite med varandra att göra, men de hänger ihop. De är olika delar av ett ganska revolutionerande tankesätt.
Det kallas minimalism.

Kort sagt kan man säga att minimalism går ut på att istället för att köpa och äga så fruktansvärt mycket koncentrera sig på vad som faktiskt är viktigt i ens liv. I mitt fall är det min familj och mina vänner, skrivande, att läsa böcker och så vidare.
Länge var jag skeptisk. Tyckte att ja, det låter väl bra, men jag skulle aldrig kunna göra det. Jag tycker för mycket om mina saker. Och det är ju precis det det handlar om. Jag tror att det är vi som blir löjligt fästa vid saker som har störst nytta av ett minimalistiskt tankesätt.

Jag har börjat göra vissa ändringar i mitt liv, exempelvis rensat i min ena garderob, men det finns såklart, och ironiskt nog, massor med saker kvar att göra. Övergången till vegetarian är en av dem, och det är jag mitt uppe i.

Men, och det här är viktigt, jag kommer antagligen aldrig att bli en hardcoreminimalist. Jag kommer tillexempel aldrig att vilja skiljas från mina böcker. Inte för att de egentligen har något känslomässigt värde för mig, jag tycker bara inte att de står i vägen för min icke-konsumtions-grej. Jag vill inte göra mig av med allt, bara det onödiga.

Jag kommer antagligen att skriva mer om det här, om ni är intresserade det vill säga. Annars kan ni läsa mnmlist.com, min nya bibel i hemsideform. Leo Babauta, jag älskar dig.
Just det! Jag höll ju på att glömma bort det viktigaste. Vet ni vad jag tänker när jag, trots ovanstående påståenden, drabbas av måste-köpa-cravings? ”Love is all you need”. Ganska fint, va?

7 Responses leave one →
  1. mars 18, 2010

    hallå hej jag saknar dig

  2. KlaraKlaraKlara permalink
    mars 18, 2010

    Förstår dig!

    Jag är inne i en allt-skall-bort-period just nu. Allt. Men. Inte. Böcker.

  3. mars 18, 2010

    sådär brukar jag också tänka. till exempel så säger jag alltid ”inget speciellt” när mina föräldrar undrar vad jag önskar mig i födelsedagspresent/julklapp, och jag mår dåligt av mina kusiners julklappshögar som nästan bara växer för varje år, trots att de blir äldre.

  4. hedda permalink
    mars 18, 2010

    Förstår inte frukt-grejen.
    Liten tanke bara till en av kommentarerna här. Är det inte bättre att önska sig något speciellt som man hellre vill ha och behöver, än en massa strunt man får om man inte önskar sig något. En resa, pengar att uppleva saker för, ett nytt batteri till kameran eller så.

  5. mars 18, 2010

    Det är ett enklare sätt att äta på! Inte massa färgämnen och raketblodsockerhöjande grejer. Förstår du?
    Och om man säger att man inte vill ha något särskilt i julklapp, och verkligen poängterar att man inte VILL ha något, så brukar folk förstå att de inte ska ge en massa strunt. Det borde de göra, iallafall.

  6. mars 19, 2010

    Minimalism is good in moderation- but somethings I could never give up, like my books!

  7. mars 19, 2010

    himla klokt tänkt det där, jag brukar göra likadant!

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS