Postcard from Italy 1

HEJ mina sota vanner. Tangentbordet jag anvander har inte svenska bokstaver, sa det har blir lite galet, men sa far det vara.
Aaaah ni kan inte ana hur fint jag har det. De senaste dagarna har varit helt tokiga. Min vardfamilj ar varldens gulligaste nagonsin (fast de knappt pratar nagon engelska!). De ar Maria Grazia, hennes lillasyster och storebror, deras foraldrar och en kille fran Portugal som ocksa ar pa festivalen & ser precis ut som Zac Efron. Jag kallar honom Zac i huvudet.
Varldens gulligaste nagonsin ar i och for sig ungefar exakt varenda manniska jag traffat har. Maria Grazias vanner, gasterna fran andra lander, den svenska gruppen jag ar har med, de som jobbar med festivalen, Susan Sarandon som vi traffade igar… Jag holl pa att do for att hon sa sa kloka saker hela tiden.
Om ni upptacker massa konstiga sprakfel i den har texten sa ber jag om ursakt, men jag ar sa sprakligt forvirrad nu att jag inte vet vad. Jag vaxlar hela tiden mellan svenska, engelska, mycket bristfallig tyska, annu bristfalligare italienska, och nagon sorts hemmagjort teckensprak. Men det ar intressant ocksa, for man traffar sa himla mycket manniskor och alla pratar olika sprak. Ah. Fint.
Nu ar vi hemma och har atit lunch, snart ska vi ta bussen tillbaka till festivalomradet och traffa nagon italiensk skadis. Vet ni vad, vi kan horas mer senare i veckan? Ja, sa gor vi. Ciao, mina gullisar!