Om klagande
2010 augusti 11
När jag var i Italien umgicks jag mycket med en ung man från Slovenien. Han var hemskt trevlig och pratade både engelska och italienska. Mycket praktiskt att ha honom vid sin sida, alltså.
Vid ett tillfälle började vi diskutera hur vi såg på livet och positivitet/negativitet. Han hade en gång hört att det var bättre att släppa ut det man gick och störde sig på än att hålla det inom sig, och var därför snabb med att klaga och kritisera om något enligt honom var fel. Han menade att om man inte berättar vad som irriterar en, hur ska det då kunna bli ändring?
Jag har funderat ganska mycket på det här sen dess. Jag är nämligen väldigt olik min slovenska vän på det sättet att jag mycket sällan klagar och hellre försöker se det positiva i en situation. Jag tror att klagandet i sig blir en sorts grej, att man blir vänjer sig vid att ständigt leta efter fel för att få uttrycka sitt missnöje så ofta och så ljudligt som möjligt. Det kan vara ganska ansträngande att lyssna på en sån människa, och faktiskt också att vara en.
Om man istället kan vara motsatsen – en människa som försöker vara positiv och se saker från den ljusa sidan, upptäcker man snart att man mår bättre, att folk trivs i ens närvaro och att man plötsligt har förändrats ganska mycket som person. Till det bättre, om jag får säga så.
Att se saker från den ljusa sidan betyder inte att man är naiv eller försöker blunda för svårigheter. Om ett problem verkligen uppstår får man ta tag i det och hitta en lösning, men många av de saker som folk i allmänhet gnäller om är små och obetydliga, och vi kan lägga vår energi på så otroligt mycket annat än dem.
Det är min åsikt i den här frågan. Min vän från Slovenien hade en annan. Har du ännu en? Kan du inte berätta vad du tycker? Det är så himla intressant att höra!
3 Responses
leave one →
Intressanta tankar! En gång i tiden var jag precis som slovenen, jag tyckte att det bästa var att lätta på trycket och gå vidare. Sedan förstod jag att jag lät otroligt negativ. Därför har jag hittat en medelväg, en blandning. Jag säger fortfarande när det är något som jag stör mig på och lättar på trycket men först efter att jag har resonerat ifall det verkligen inte finns något positivt i det hela. Så jag är fortfarande en hetlevrad jugoslav men en oerhört positiv sådan. :)
Jag skriker hellre i en kudde!
det är sjukt irriterande med människor som klagar på ALLT, men å andra sidan är det roligt att lyssna på om de uttrycker sig med lite humor. det är roligt att klaga om man inte är helt serri