Om Eskilstuna, självporträtt (”egopics”?) och Daniil Charms

Idag packar jag ner lite böcker & tepåsar och åker till Eskilstuna. Där bor min morfar, & där ska jag hänga tills imorgon, titta på Melodifestivalen och fira min mammas födelsedag ungefär. (Jag tittar på Melodifestivalen för att få se Gina, okej!!! Och för att de kanske kommer visa klipp med Loreen. Älskar Loreen.)
När jag skulle ta bilden ovan hade jag så svårt att göra någon sorts kameramin, jag tar verkligen aldrig bilder på mig själv längre så jag har blivit helt ovan. Vulcanhälsningen var liksom det bästa jag kunde komma på. Det här var en annan, potentiell min.
Vet ni vad, det var nog bara det jag ville säga. Förutom att Obiter Dictum har börjat igen, och jag är inte ens i närheten av ikapp, så jag kommer behöva lyssna på de nya avsnitten i efterhand. Och det senaste Portlandia kommer idag och jag kommer inte kunna se det förrän imorgon. Och jag har inte kunnat börja på något nytt efter att jag läste ut The Secret History, för ingenting kommer ens nära den i kvalitet, jag är helt litteraturblasé. Förutom när det gäller Daniil Charms.
Okej. Nu har jag inget mer att säga. Eller, jo, det har jag förstås, men jag har ingen tid att skriva det. Snart går vårt tåg. Hjärtan!