Fanfiction. Min första kontakt med fanfiction var när min gamla, gamla vän Elisabet och jag började läsa och skriva historier om Libertines. Och Kent. Men mest Libertines. Det var verkligen en fantastisk upptäckt, att man kunde sno människor eller karaktärer och miljöer och hitta på helt egna scenarion kring dem. Såsmåningom gick jag över till Harry Potter-fanfiction, lite Star Trek (se punkt 2), och till sist landade jag i Glee. Oj, oj. Glee är förstås en annan av mina nördigaste grejer, men det ingår ändå i den här punkten. Vid det här laget är jag så otroligt trött på att karaktärerna i Glee har blivit såna karikatyrer av sig själva att jag skulle kunna dö. Vet ni vad räddningen är? Att läsa historier där Rachel inte går tillbaka till Finn för hundrasjuttonde gången trots att han är världshistoriens douche, där Santana inte så fort hon öppnar sig det minsta lilla tar två steg tillbaka och börjar slänga slushies omkring sig, och där Quinn inte har blivit komplett galen. Det är en underbar värld, fanfiction-universumet.

Fantasy & science fiction. Det vet ni ju med största säkerhet redan: jag är mycket fascinerad av framförallt science fiction, men även i viss mån fantasy. Jag älskar post-apokalyptik, framtidsskildringar, och rymdskepp mot svarta stjärnhimlar. Jag älskar utomjordingar och konspirationsteorier och robotar som tar över. Jag älskar kartorna på försättsbladen i fantasyböcker, långa tungvrickarnamn, och kvinnor som utför dåd ingen annan klarar. Det finns något så fantastiskt i att absorberas av helt nya sätt att tänka, andra världar, möjligheter och svårigheter. Jag har dock en tendens att föredra science fiction i filmer, och fantasy i bokform. Med det inte sagt att jag inte fullkomligen avgudar Lord of the Rings-filmerna.

Annat odiskutabelt ocoolt & underbart: musikaler (!!!), kostymfilm (!!!!!), att laga mat & baka, språk och grammatik.

Kan inte ni berätta era allra nördigaste, mest fantastiska intressen? Vi kan starta en enda stor töntgrupp, där alla bara får ha sina underliga intressen ifred från sneda blickar. Okej? Sätt igång!

1. Jag drömmer om att sjunga inför massor med människor. Helst musikallåtar, typ For Good från Wicked eller precis vadsomhelst från Sound of Music eller Rent. När jag gick i femman spelade jag den rosaklädda skurken Doktor Diva i en musikal min klass satte upp. Det var inte direkt som att få spela Elphaba!

2. Jag längtar efter att få barn. Ha!

3. Jag har aldrig tyckt särskilt mycket om djur, men sen jag blev vegan har jag utvecklat världens djurintresse. Nuförtiden vill jag ha hundar och katter och allt möjligt, och djurprogram är plötsligt så mysiga!

4. Jag älskar grammatik. Kanske inte så oväntat, med tanke på att jag går språk (och läser tyska), men jag menar verkligen älskar.

5. Det första jag gjorde på internet, kanske i trean eller fyran, var att spendera orimliga mängder tid på hogwarts.nu. Åh, det var (och är!) min favoritcommunity i hela universum. Jag hette Svartvit Inuti. Nu vet ni det!

6. Jag är högerhänt, men äter med kniven i vänster hand, till mina föräldrars förvirring.

7. När jag var yngre, kanske från att jag var nio till tretton eller så, var jag ofattbart rädd för spindlar. Jag började gråta om jag såg en ritad spindel i en barnbok, på den nivån. Sen gick jag på en kbt-session, och så var jag botad. Kbt är det smartaste.

8. Det finns så gott som ingen mat jag inte tycker om. Jag är lite allergisk mot ananas, det är allt.

9. När jag gick i femman var jag hundra procent säker på att jag var hundra procent lesbisk. Och jag älskade Buffy!

10. Jag lärde mig läsa när jag var fyra. Sen dess har jag velat jobba med att skriva.

Visst känns det bra att veta tio saker till om mig? Ibland får jag för mig att jag ska vara mer personlig här, men sen inser jag att jag redan är personlig, kanske bara inte på det mest uppenbara sättet. Jag kan läsa gamla inlägg och bedöma mitt humör på mängden utropstecken jag gör, till exempel! (Ser ni? Hade jag varit på dåligt humör hade jag gjort en punkt.)

Nu ska jag ta mig samman, äta frukost och åka in till Medborgarplatsen. Mellan tolv och två idag står jag där med mina Palatsetvänner, för Palatset är till min enorma sorg nedläggningshotat. Det kommer finnas en namnlista där som man kan skriva på (och dessutom kan ni få prata med mig!), men om ni inte kan komma, finns den även här. Snälla, snälla, skriv på. Det tar så lite tid & det kan betyda så mycket. Om alla som läser detta skriver på, kommer vi att ha betydligt fler namn, och det är så himla viktigt. Tusen tack i förskott!

Jag tror att det är bra för mig att göra någon sorts sammanfattning av 2011, för att kunna sätta punkt för det här året och börja nästa så bra som möjligt.
Eller så tycker jag bara om att fylla i listor.
Här är en jag helt fräckt snodde (och översatte) från fina, fina Luinae.

Vad jag gjorde: åkte till Lüneburg med fina människor och bodde på en bondgård, pratade tyska och drack öl i en vecka; åkte till Strasbourg några dagar och hängde med Vanja + massor av andra fantastiska från Europa med omnejd, lärde mig så mycket om ungdomars rättigheter och arbete, och levde på isbergssallad och baguette med olivolja; insåg att jag har gått halva gymnasiet och att jag längtar tills jag har gått även andra halvan; blev vegan, på riktigt det bästa jag gjort för mig & för världen; blev otroligt intresserad av mat, matlagning & bakning, och la ner ganska mycket tid & pengar på detta underbara intresse; gjorde slut på ett förhållande som bara inte fungerade längre, det var det svåraste jag gjort men i slutändan blev det bra ändå; fick fina betyg i slutet av ettan & jobbade på nya fina i tvåan; blev kär i ungefär hundra miljoner människor av alla möjliga sorter; fyllde sjutton; började jobba på det riktiga, öppna Palatset, och älskade det så himla mycket; gick med i Djurens Rätt & blev snabbt mycket, mycket avskräckt (så nu försöker jag vara en inspirationskälla på andra sätt); lärde känna nya människor som blivit viktiga för mig. Hade ett upp-och-ner-år, men det var ett bra år iallafall.

Böcker jag läste: jag har alltid så otroligt svårt att komma ihåg vad jag läst – en anledning till att jag aldrig borde slutat skriva läsdagbok, kanske – men min främsta läsupplevelse var nog A Song of Ice and Fire-serien av George R.R. Martin. Jag har kämpat med den sen i våras, och kan för mitt liv inte få den att ta slut. Den senaste boken har jag läst sen i oktober eller så! Men trots att de tar så fruktansvärt lång tid att läsa och är så frustrerande med alla tiotusen namn i varje kapitel, så tycker jag hemskt mycket om dem. De är verkligen något helt annat, och jag älskar det. När jag tänker efter har jag nog inte hunnit – jag menar prioriterat – att läsa särskilt högt det här året. Det är synd för det är min älsklingssyssla, men så har det iallafall blivit. Nästa år måste det bli ändring!

Musik jag lyssnade på: det är inte så att jag skäms för att skriva detta, men lite sorgligt är det allt: jag har lyssnat så tokigt mycket på Glee-låtar hela det här året. Och jag menar verkligen tokigt mycket. Förutom det har jag lyssnat mycket på Patti Smith, Mélanie Laurent, Beach House, filmmusik (typ Rent, Dirty Dancing & Goodbye Lenin), Mates of State, Strokes, Veronica Maggio, osv. Och, det räknas ju inte som musik, men en stor del av min iPhone tas upp av podcasts; främst Vegetarian Food for Thought, The Jillian Michaels Show och Filosofiska rummet. Det är fint, minsann.

Filmer & tv-serier jag älskade: Glee (mycket intensiv hatkärlek här). Annars tittade jag mycket, mycket på X-Files, Seinfeld, Game of Thrones, Star Trek, Bleak House, och lite annat. Av filmer tyckte jag hemskt mycket om Black Swan, Apflickorna, X-Files: Fight the Future, Midnight in Paris (så himla mysig), Rent, och säkert många fler som jag glömt. Det brukar vara så, tyvärr.

Det bästa jag köpte: det måste varit 2011 jag köpte min nya (egentligen är den ju inte särskilt ny, men det är så jag ser på den) iPhone, och även om jag älskade min gamla 2G besinningslöst så tycker jag mycket om min nuvarande också. Annars har nog 2011 varit ett år då jag mest köpt biodynamiska grönsaker och bakingredienser. Och det är ju förstås bra.

Såhär såg jag ut: snörskor med klack; rött läppstift; min pappas lesbiska hipstermössa; jag bär på en dröm-påsen; kragar (min vän Andrea beskrev mig som sin kragkompis); vit skjorta + svart kofta; kort hår & raklugg; vägrande riktiga bh:ar, det är det obekvämaste jag vet; röda strumpbyxor; nästan uteslutande svarta, vita, röda & gråa kläder (ibland har jag något blått också); jordens största leende.

Bästa måltiden: åååh, det är ju omöjligt, jag har ätit så mycket god mat i år. Årets julmat var väldigt, väldigt bra. Men annars skulle jag säga att maten vi åt på Utö i somras var hemskt god – när man är på semester och lagar mat själv blir det ju alltid ganska enkelt, men det är lite av charmen. Där i vår lilla stuga åt vi mest gaffelmosad hummus, surdegsbröd och frukt, men det var det som var så bra med det.

Min finaste present: åh, det skulle vara förräderi att säga något annat än min matberedare/mixer/juicemaskin. Använder den så himla mycket och blir bara kärare och kärare. En annan fin var när Jasmine gav mig en bok jag pratat om och längtat efter hur länge som helst, i alla hjärtans dag-present.

Bra saker jag gjorde för mig själv: jag har ju redan nämnt min veganism, så det, förstås. Det är verkligen något jag vet att jag kan vara stolt över, något viktigt, något som inte bara påverkar mig och människor i min direkta närhet, utan hela världen. Det är ganska tufft. Annars var en viktig upptäckt att jag faktiskt inte är mina betyg – jag skrev mer om det här, och det är något jag fortfarande får tvinga mig själv att se. Men det är sant.
Jag umgicks mer med människor som får mig att må bra, och mindre med såna som tynger ner mig. Och, kanske mer ytligt men också viktigt, jag lärde mig att ta det lugnt med mitt utseende. Nuförtiden sminkar jag mig sällan (förutom läppstift såklart), jag är inte på långa vägar lika nitisk kring hårborttagning, och – det här är viktigt – jag började kunna acceptera & uppskatta min kropp på ett annat sätt än förut.

Det var allt, tror jag. Ta lite tid – kanske bara fem minuter – och fundera över 2011, vad som var bra och vad som hade kunnat vara bättre. Och se sen till att 2012 blir bättre, för det kan man, på ett eller annat sätt.
Gott nytt år, kära vänner. Ta hand om er ikväll – tänd tomtebloss, drick inte så mycket att ni missar början av nästa år, och kyss någon oväntad på tolvslaget. Puss!

(Jag insåg lite för sent att Om 2012 kanske borde kommit efter det här inlägget, istället för tvärtom, men nu blev det så. Läs det, om ni inte redan gjort det!)

”Jag vill att 2012 ska vara ett magiskt år. 2011 har haft sina stunder men det har inte varit mitt bästa, inte ett år jag kan se tillbaka på med villkorslös kärlek. För jag gjorde det inte till ett sånt år. Jag gjorde framförallt hösten till en hellre-choklad-och-tumblr-än-magi-och-äventyrs-tid, och choklad och tumblr har sin charm (särskilt choklad), men det är inte vad jag egentligen vill.

2012 vill jag säga ja. Jag vill krama människor som gör mig lycklig, lära mig saker som får mig att lyfta från marken av salighet, vara utomhus och utomlands. Jag vill kyssa människor som får mitt hjärta att göra volter och mitt huvud att snurra. Jag vill göra saker som skrämmer mig men som känns rätt i magen. Jag vill skriva och dansa och laga mat, lyssna och drömma och hoppas. Jag vill prata om riktiga saker. Jag vill dela idéer och hjälpa människor. Jag vill hinna blogga, ta bloggen åt nya håll, utveckla mina ämnen och inte vara rädd för att testa och göra om. Jag vill lägga min tid på saker som spelar roll, som får mig att må bra, som är utvecklande och stimulerande och absolut livsnödvändiga: att utbilda mig, prata med människor, äta gröna blad, onanera (& gud vet att ingen vill ha ett bättre ord för det mer än jag), lyssna på musik, läsa, prova nya saker, kramas länge och le åt folk på gatan.

2012 är ett år som kommer bli större, bättre, roligare, mer spännande, vänligare, riktigare och mer magiskt. Magi återkommer hela tiden i mina tankar. Det får bli mitt ord för nästa år: det ska jag leva efter! Magi ska styra mina val, och inspirera mig, alltid. Jag vill ha mer magi i mitt liv, och så ska det bli.”

Längtar ni? Har ni planer? Vill ni något glittrigt-magiskt-extraordinärt? Jag vill. & jag ska. Dröm stort, hörni.

Kvaliteten på den här bilden? Iallafall, såhär såg vår julavslutning ut. Massor med fina musikare (däribland Agnes, hej Agnes!) som gjorde massor med fina saker. Och sen var det plötsligt lov.

Ett par dagar innan jul, när jag fortfarande var i det där herregud-är-detta-lov-läget (vem skojar jag med, jag kommer befinna mig där tills skolan börjar igen) och inte för mitt liv kunde ta mig för något produktivt, lånade jag min systers dator – därav Jedwardbakgrunden – och spelade Sims.

Det här har inte så mycket med julen att göra, jag vill bara upprepa att jag GJORDE MIN EGEN SYLT. Och den blev magnifik. Jag använde den här metoden, och det fungerade alldeles utmärkt. Är så kär. Har en Pinterest-anslagstavla bara för saker som har med konservering att göra. Och planerar att köpa stora mängder konserveringsburkar inom en mycket snar framtid.

Här är min julmat! Spännande va? Ja, det är det. Den första tallriken består av rostad brysselkål med rödlök, vitlök och citron, en saffransmathavresallad, asiatisk rödkålssallad, och mormorsgurka. Sen åt jag min mammas bönbullar (de som är så läskigt lika köttbullar), hasselbackspotatis, curryaubergine och mer brysselkål. Sen åt jag grönkål, mer bönbullar, och ännu mer brysselkål, men det kändes som en överflödig bild att dela med mig av. Ja, brysselkålen var det godaste på hela julbordet.

På juldagsmorgonen åt jag överbliven risgrynsgröt och läste Ja till liv!, en av mina bästa julklappar. Är så kär i Liv Strömquist att jag inte vet var jag ska ta vägen. Läs den, allihopa, läs den.
Sen åkte jag och min mamma-familj till Eskilstuna och firade en andra jul hos morfar. Det var så himla mysigt.

På annandag jul firade jag min tredje & sista jul för i år, hos pappa. Det var också mysigt förstås, men lite ledset för efter det var det ju slut. Sen dess har jag gjort mitt bästa för att låtsas att det fortfarande är jul: ätit fruktkaka och blodapelsiner till frukost, lyssnat på julmusik och troget tänt adventsljusstumparna varje dag. Men den sorgsna sanningen är väl att julen är över för den här gången, och den gick snabbare än någonsin. Men vadå, det är inte ens ett år kvar till nästa jul. Jag längtar redan.

Majsbröd

3 dl majsmjöl
1,5 kikärtsmjöl/havremjöl/rårismjöl/bovetemjöl
3 dl vatten
1 tsk havssalt
2 tsk bakpulver
2 tsk vitvins- eller äppelcidervinäger
1 msk rissirap/rårörsocker
1 msk olivolja

1. Sätt ugnen på 200° C. Häll olivoljan i en ugnsfast form, och snurra på formen så att oljan täcker botten och sidorna.
2. Blanda alla övriga ingredienser i en bunke, och häll/skopa över smeten – den blir inte särskilt lättflytande – i formen.
3. Ställ in i ugnen i 30-40 minuter, eller tills brödets yta är sprucken, lite gyllene och och en potatissticka inte är vare sig kladdig eller helt torr. Låt svalna i formen några minuter, sen: ät.

Världens lättaste grej, på riktigt. Och så så så gott. Jag halverade det här receptet och åt till lunch idag, tillsammans med en grönkålssallad. Medan jag såg om Hold On To 16. Om ni ursäktar mig ska jag nu sjunga med i We Are Young och äta choklad plugga latin. Puss!

• spendera en dag på slottet – närmare bestämt på World Child and Youth Forum, en dag för barns mänskliga rättigheter som kungen & drottningen tagit initiativ till. Jag var där som Palatsetrepresentant, tillsammans med min fina Vanja med flera, och det var så himla intressant. Jag lärde mig massor, åt (vegan-)lunch, småpratade med Victoria & Daniel, förälskade mig i drottning Silvia och i en sydafrikansk kör som uppträdde och i ungefär femton närvarande personer till. P.S. Vill inte höra att jag som icke-rojalist borde bojkottat dagen helt och hållet eller spottat Victoria i ansiktet eller något. Är kär i kungafamiljen okej. D.S.
• träna och träna och träna lite mer. Håller på att bli beroende, på riktigt. Men det är så rooooligt. Har spinnat och indoor walkat (ja) och yogat och promenerat över ungefär hela stan. Och fått benhinneont på kuppen. Men nu är det bra igen!
• titta på Glee. Blivit arg och trött och besviken: här förleds man att tro att det äntligen håller på att bli bättre, att serien kanske kan bli något igen, och så förstör de allt. Borde sluta titta och låtsas att fanfictionvärlden är på riktigt, men jag kan inte. Måste få se Lea Michele annars är livet ovärt.
• gå på Djurens Rätt-möte. Nej. Det var inte min grej.
• fastna i tunnelbanan och missa alla filosofilektioner (som ju är de bästa) och se X-Filesfilmen med Moa (åååh ni förstår inte hur bra) och hitta massa nya recept och baka lussebullar som inte blev så bra och läsa A Dance With Dragons (kommer aldrig komma igenom den, har hållit på i mer än en månad och det händer ju ingenting) och lära mig om kvinnor med två vaginor och äta avocado och sakna bortresta Frida och kramas med mina fina.

Och så har jag gjort mandelsmör.
Vet att några av er nyligen sa att ni skulle pröva mitt kokossmör – hoppas att ni inte gjort det än, för ni måste göra det här. Inte för att ni inte kan göra båda. Men om ni bara vill göra ett, jag ber er, gör detta. Det är det bästa som hänt mig.

Vintermandelsmör (originalrecept här)

3 dl mandlar
1 msk rissirap (eller lönnsirap, eller vanlig mörk sirap)
2 msk melass
2 tsk kanel
1/4-1/2 tsk malen ingefära, efter smak
en nypa malen nejlika
1/4 tsk havssalt
ev. 1 msk neutral olja, typ raps (kanske inte kokos för då kan smöret bli hårt och smuligt om det står svalt)

1. Blanda mandlarna med sirapen och 1 msk melass i en skål. Det är ganska kladdigt och kletigt men det går!
2. Sprid ut på en bakplåtspapprad plåt, och skjutsa in i ugnen på 150° C. Rosta i 20-25 minuter och rör om var tionde. Låt svalna sisådär 20 minuter.
3. Häll ner mandlarna i en matberedare och mixa på medelhög hastighet tills de har blivit en pasta. Man kan behöva stanna och skrapa ner det som flugit upp på sidorna ibland. För mig tog det här steget kanske fem minuter, men min matberedare är väldigt ny och bra, så räkna med tio-femton ifall er inte är super.
4. Häll i 1 msk melass och kryddorna, och fortsätt mixa tills blandningen är jämn och smörig. Man nöjer sig gärna och tänker att nu är det bra (och nu är jag trött på ljudet) – men stanna inte. Kör lite till. Om det har gått ett tag och blandningen fortfarande inte har blivit tillräckligt jämn, kan man tillsätta oljan, men det är inte säkert att det behövs.
5. Förvara i en glasburk i skafferiet, eller i kylskåp ifall uppätningen går långsamt. Vilket den inte kommer göra.

Ojoj. Det är nästan smärtsamt hur bra det här mandelsmöret är. Om ni inte har en matberedare rekommenderar jag att lära känna någon som har en. Gör det. Nu.

Över till ett annat ämne. Jag klippte mig ju häromveckan, och var inte supergalet nöjd, men det var svårt att säga varför. Idag satt jag och tittade på gamla bilder på mig själv (…) och insåg att det ju är rakluggen som fattas. Så jag tog en sax och klippte lite till. Nu ser det ut såhär:

Vilket är helt fantastiskt och mycket bekvämare än förut. Fint va? Ja. Fint. (Kommentarer till bilderna: 1, ja, visst ser det ut som att mitt ena öga är mycket större än det andra, det är jättekonstigt. 2, ja, jag sitter på golvet framför min dörr, det var så himla mörkt överallt, jäkla höst.)
Idag ska jag ha LotR-maraton med finaste Wilma. Det kommer bli bäst (även om hon inte visste vad lembas-bröd var). Puss!

Det var allt för idag. Förhoppningsvis är jag snart återhämtad. Puss!