Det här inlägget är tillägnat mina finaste fina varmchoklad-vänner, och till alla som är i akut behov av hjärtlim.
Att göra slut är det svåraste som finns. Det hjälper inte hur mycket man än försöker intala sig själv att det var värt det, att det kommer gå över, för det gör så ont nu och det är det enda som spelar roll. Men – jag måste skriva det här – det kommer gå över. En dag inser man att hjärtat inte blöder längre, att allt känns acceptabelt. En dag lite längre fram kommer man på sig själv med att inte ha tänkt på det på hela dagen En vacker dag blir man introducerad för någon som tittar en i ögonen och ler och frågar ”Tycker du också att Janeway och 7/9 borde blivit tillsammans?”
Det är okej att det känns som att jorden kommer gå under. Ett tag. Men snälla, låt det inte vara så för länge. Ju längre man är – för det är som en plats – i såna känslor, desto svårare blir det att komma ur dem. Jag tror verkligen att när man avslutar ett kapitel i sitt liv, gör man samtidigt plats för nya, ännu bättre och ännu mer spännande sådana. Men om man inte öppnar ögonen ordentligt, kan det vara svårt att se.
Egentligen kommer det kanske aldrig kännas enbart riktigt bra. Det övergår bara till att bli en annan sorts känslor. Kanske särskilt det vi känner nu, när vi är unga, kommer att stanna kvar någonstans inom oss, lite bortglömt och undanskuffat, men ändå där. Det är också okej. Man behöver inte känna att man ska glömma allt som hänt, att man måste stänga av sina känslor. Man har känslor. Det är något bra. Låt dem vara.
Och snälla, minns att ni är starka, fantastiska människor. Med eller utan förhållanden, det får inte göra någon skillnad. Ni är lika vacka, lika magiska, lika mycket värda oavsett.
Jag vill tro att livet handlar om att skaffa sig erfarenheter, och att lära sig av dem. Ju fler man samlar, desto rikare blir man som person. Om man kan tänka på händelser så – förutsatt att de inte är fullkomligt vidriga, jag säger definitivt inte att, typ, sexuellt utnyttjande är berikande för själen – kan man nog se att det var värt det, i slutändan. Det är bättre att ha älskat, på riktigt älskat, och förlorat, än att inte ha vågat öppna sig från början. Och ju mer man älskar, desto mer kärlek får man tillbaka.
Ni klarar det. Jag vet det, bara.
Jag tror att jag har glömt att tacka för den fantastiska responsen jag fick på mitt inlägg om onani. Tack, tack, tack! Jag såg framför mig hur ingen skulle kommentera och så skulle jag sitta där i min ensamhet, onanitanten. Men så blev det ju inte alls! Som tur var. Puss, fina. Ni är mitt trevligaste!
Trevligt: fitocracy, på riktigt min bästa sida just nu (förstår ni! jag håller på att bli en träningsnörd!) ♥ Battlestar Galactica, åh, jag blir galen, så oerhört bra FÖRUTOM GAIUS? vad gör han ens där? snälla kan vi diskutera detta? ♥ gröna smoothies & sallader & torkad frukt ♥ Jennifer Dziura ♥ mandel&kikärtsbröd med torkad frukt, jag mixade mandlar till mjöl – obs, egentligen en dödssynd i mandelmjölsvärlden – & använde fikon och tranbär, och det blev så bra ♥ att jag läste ut A Dance With Dragons häromdagen, efter flera månaders vånda med den, och nu längtar jag så jag dör tills nästa bok kommer ♥ tokigt spännande planer (som jag förhoppningsvis kan berätta mer om snart!) ♥ iDoneThis – jag kan bortse från den märkliga grammatiken, för det är så himla välgjort och smart ♥ att jag fick äta lunch med fina Lovisa på Chutney i fredags ♥ promenader på morgonen, när Judarnskogen är tom ♥
Ännu mer trevligt: att göra saker jag tänkt på jättelänge ♥ min nya, blåa blus från American Apparel ♥ alla människor som skrev på Rädda Palatset-namninsamlingen i söndags ♥ galenpanna & luriga lekar med CS & co ♥ att jag har en ny Catcher in the Rye-affisch på väggen, och att den är hur fin som helst ♥ nya idéer och infall ♥ de tusentals – obs, nästan ingen överdrift – böcker som ligger på mitt skrivbord och väntar på att bli lästa ♥ grönt te ♥ min syster Blenda för att hon är världens bästa ♥ att sova med sockor (men varför är det alltid just fötterna som blir kalla?) ♥ att Jessika Gedin blir Babels nya programledare, och jag som varit förälskad i henne så länge jag kan minnas! ♥ att jag och mina fina klassvänner ska åka till Berlin på påsklovet, det kommer bli så himla himla bra ♥ långa, långa kramar ♥
Det var allt för mig, mina kära. Vilket dock inte betyder att ni kan smita härifrån obemärkt – nu är det ju er tur! Skriv era allra finaste saker, så många ni kan komma på. Själv ska jag börja skolan igen. Det känns ganska ovant och konstigt, men ändå lite bra. Puss!
Ja, det har varit mycket listor på senaste tiden. Jag tycker (minst sagt!) om listor, ni tycker om listor, så varför inte? Här är en till, och den här handlar om mig.
1. Jag drömmer om att sjunga inför massor med människor. Helst musikallåtar, typ For Good från Wicked eller precis vadsomhelst från Sound of Music eller Rent. När jag gick i femman spelade jag den rosaklädda skurken Doktor Diva i en musikal min klass satte upp. Det var inte direkt som att få spela Elphaba!
2. Jag längtar efter att få barn. Ha!
3. Jag har aldrig tyckt särskilt mycket om djur, men sen jag blev vegan har jag utvecklat världens djurintresse. Nuförtiden vill jag ha hundar och katter och allt möjligt, och djurprogram är plötsligt så mysiga!
4. Jag älskar grammatik. Kanske inte så oväntat, med tanke på att jag går språk (och läser tyska), men jag menar verkligen älskar.
5. Det första jag gjorde på internet, kanske i trean eller fyran, var att spendera orimliga mängder tid på hogwarts.nu. Åh, det var (och är!) min favoritcommunity i hela universum. Jag hette Svartvit Inuti. Nu vet ni det!
6. Jag är högerhänt, men äter med kniven i vänster hand, till mina föräldrars förvirring.
7. När jag var yngre, kanske från att jag var nio till tretton eller så, var jag ofattbart rädd för spindlar. Jag började gråta om jag såg en ritad spindel i en barnbok, på den nivån. Sen gick jag på en kbt-session, och så var jag botad. Kbt är det smartaste.
8. Det finns så gott som ingen mat jag inte tycker om. Jag är lite allergisk mot ananas, det är allt.
9. När jag gick i femman var jag hundra procent säker på att jag var hundra procent lesbisk. Och jag älskade Buffy!
10. Jag lärde mig läsa när jag var fyra. Sen dess har jag velat jobba med att skriva.
Visst känns det bra att veta tio saker till om mig? Ibland får jag för mig att jag ska vara mer personlig här, men sen inser jag att jag redan är personlig, kanske bara inte på det mest uppenbara sättet. Jag kan läsa gamla inlägg och bedöma mitt humör på mängden utropstecken jag gör, till exempel! (Ser ni? Hade jag varit på dåligt humör hade jag gjort en punkt.)
Nu ska jag ta mig samman, äta frukost och åka in till Medborgarplatsen. Mellan tolv och två idag står jag där med mina Palatsetvänner, för Palatset är till min enorma sorg nedläggningshotat. Det kommer finnas en namnlista där som man kan skriva på (och dessutom kan ni få prata med mig!), men om ni inte kan komma, finns den även här. Snälla, snälla, skriv på. Det tar så lite tid & det kan betyda så mycket. Om alla som läser detta skriver på, kommer vi att ha betydligt fler namn, och det är så himla viktigt. Tusen tack i förskott!
♥ Uppskatta er själva – era utseenden, era tankar, era annorlunda skratt. Om inte ni gör det, vem ska då?
♥ Sluka böcker, för själen, och grönsaker, för kroppen. Man behöver både och. Sorter spelar mindre roll: fantasy, poesi, broccoli… Det mesta är alldeles utmärkt.
♥ Det är sant att det som inte dödar en gör en starkare. Svåra situationer skapar mer komplexa, emotionellt rikare människor. & man kan lära sig av det mesta.
♥ Kramas. Länge och ofta. Med båda armarna, inga såna där halvarmsklappar på ryggen.
♥ Pengar är inte på långa vägar allt, men de kan underlätta saker och ting. Slösa inte bort allt på strunt.
♥ Stressa inte så mycket över kroppsbehåring. Det finns viktigare saker att lägga sin tid på – rädda världen istället.
♥ Om människor inte behandlar en som den värdefulla person man är, ska man inte stanna. Jag lovar att det finns bättre någonstans.
♥ Bry er inte så mycket om vad andra tänker om er. Det kommer alltid finnas de som inte förstår en, men strunta i dem, det är deras förlust.
♥ Lita på att allt kommer bli bra.
♥ Säg vad ni verkligen menar. Våga fråga om det ni verkligen vill ha.
♥ Undvik ordet ”försöka”. Istället för att säga ”jag ska försöka hinna”, säg ”ja, jag hinner” eller bara ”nej, jag kan inte”. Att bara försöka är att inte riktigt vilja, egentligen.
♥ Kyss så många ni bara kan. Det är övning, helt enkelt!
♥ Misslyckanden är inte jordens undergång, om man gör något av dem. De är också övningar.
♥ Oroa er inte för mycket för betyg. Det kommer lösa sig i slutändan.
♥ Rör på er, ofta. Det är bra för allt. Inklusive tankeverksamheten.
♥ Var själv ibland, utan massa distraktioner.
♥ Om ni har en dröm som ni knappt ens vågar erkänna för er själva, men som ni ändå tänker på konstant, uppfyll den. Det går. Och det kommer kännas helt magiskt efteråt.
♥ Se andra människor i ögonen.
♥ Vänta inte på att livet ska börja. Det börjar när man föds, okej? Vad man gör med resten är upp till en själv.
All kärlek till er, mina vänner. Puss!
Får jag börja med att säga att det här är mitt läskigaste inlägg någonsin? Jag är nervös för att släktingar kommer läsa det, för att folk i skolan kommer att läsa det, för att bli ”hon som skrev om det där”. Men just därför måste jag. Det är så viktigt, och det pratas på tok för lite om det.
Så: kan vi prata om onani? Det är så sällan tjejer – och kvinnor, kanske, vad vet jag – pratar om det eller överhuvudtaget vågar erkänna att det är något de gör, och jag tycker det är så synd. Här har vi världens grej, ju! Nämligen förmågan att röra oss själva på ett sätt som inte har något annat syfte än att det ska kännas bra. Och det här försöker vi gömma undan? Vad ska det tjäna till? Nej, ingenting. Nu pratar vi.
Jag fick en så ärlig och fin kommentar från en tjej häromdagen, och jag vill så gärna hjälpa henne och andra i samma situation. Hon frågade mig om tips på hur man egentligen onanerar – kanske typiskt för just den här frågan, jag nämner onani lite i förbifarten och vips är jag expert (varför skrivs det inte mer om det?) – och tja, jag tänkte väl helt enkelt svara.
1. Slappna av. På riktigt, det är mitt första tips av en anledning: ju mer man stressar över att man aldrig kommer, att ”alla andra” kan, är jag onormal, tänk om jag aldrig kommer kunna få orgasm, desto svårare blir det. Se inte orgasmen som Målet man måste uppnå, utan tänk istället på onani som en najs stund med din egen kropp, som kanske eller kanske inte leder till någon form av klimax. Det viktigaste är att det är skönt hela tiden, inte bara just de sekunderna. Med det sagt, så är en orgasm en alldeles fantastisk händelse, och det är definitivt värt att kämpa lite för. Men det kommer när det kommer, det är det jag vill ha sagt.
2. ”Men ååååh, det är ju inte ens skönt!” Om du tänker så här, finns det en chans att du inte hittat ditt rätta sätt än. Det är ungefär som med allt annat i livet: du måste hitta ett, eller flera, sätt som fungerar just för dig, inte bara använda det du tror att alla gör eller något du sett i en film. Om det bara är obehagligt att röra direkt vid klitoris (JAG SKREV KLITORIS), prova om det känns bättre runtomkring. Om duschstrålen känns bra, kör på det. (Personligen har jag aldrig förstått den.)
Min poäng är att det finns hur många sätt som helst, så ge inte upp efter att ha provat ett utan större framgång.
3. Titta på porr. Det är inte bara för tonårskillar och fula gubbar, hörni. Mycket av den porr som finns på nätet – och tyvärr ofta den som är lättast att hitta – är fullständigt vedervärdig, men det finns ljusglimtar. Bra porr kan man dels hämta idéer från och lära sig nya knep av, och dels fungera som ren upphetsning. Om du inte har någon aning om vad du gillar, skulle jag rekommendera en genomgång av kategorierna på en bättre porrsida. Förhoppningsvis kan du hitta något du tycker om – och saker som gör dig mer rädd än kåt.
Två sidor som jag tycker om, men som tyvärr, om än förståeligt, kostar pengar, är girlsoutwest.com och abbeywinters.com. Men det är ju min, något tjejtillvända, smak! Om ni är mer inne på något annat, så är det förstås åt det hållet ni ska leta. Det finns hur mycket som helst, verkligen, och allt kostar inte.
4. Prova nya saker. Om ni tror att ni är helt beroende av porr för att bli upphetsade, använd er fantasi istället. Det tar kanske längre tid, men det kommer kännas mer. Om ni aldrig provat en vibrator, dildo eller liknande, gör det, det finns sorter som inte är dyra (men undvik vissa sorter, snälla), och om ni inte tyckte om det – gå tillbaka till att använda händerna. På samma sätt som även det bästa sex kan bli tråkigt om det aldrig händer något nytt, kan man tröttna på sin onanirutin ibland. (Skrev jag just onanirutin?) Hitta på nya saker!
5. Låt det vara för dig. En anledning som brukar nämnas när man läser (inte pratar!) om onani, är att det är ett så bra sätt att lära sig vad man tycker om, för att senare kunna berätta detta för sin framtida älskare/älskarinna. Även om det förstås är bra, tror jag dock inte att det är därför man ska göra det. Jag vill att tjejer ska onanera för att lära känna sina kroppar för sin egen skull, för att det är så fint, för att lära sig uppskatta och älska sina kroppar & kön, och för att gud vet att många av oss behöver åtminstone en sak som bara är för oss. Det ska inte handla om prestation, om resultat, om att ”det kan vara bra när…”. Det ska bara vara väldigt tillfredsställande och roligt.
Det var allt för den här gången, fina. Jag tror att det var nog. Var starka, hörni. Puss!
Årets första trevliga saker! Tur att de är extra trevliga och allt. Den allra första saken: min nya header! Jag har varit trött på den gamla så himla länge – när såg jag senast ut sådär, egentligen? – och igår tog jag mig äntligen i kragen. Den nuvarande är så enkel & bra, tycker jag. Dessutom ändrade jag lite andra grejer, som att vissa saker stod på engelska förut. Vad var det bra för? Det enda jag inte lyckades ändra var kommentars-rutan, men jag jobbar på det. Tack, Gustav, för hjälpen!
2012-pepp. Vid det här laget börjar nog vissa av er tröttna på mitt prat om det nya året, men jag tycker verkligen att det är så viktigt. Även om det på sätt och vis bara är ett nytt blad i kalendern, kan det inspirera så till förändring och förnyelse, och jag tycker om förändring och förnyelse. Än så länge har det varit ett bra år, måste jag säga. Jag är så inspirerad! Den ena efter den andra idén dyker upp i mitt huvud, och jag måste lägga band på mig för att inte börja på tretusen saker samtidigt. Det går sådär, om jag ska vara ärlig. Men det är något fint med det också!
Battlestar Galactica. Okej, jag har inte bara varit superproduktiv. I söndags kväll började jag & min mamma-familj titta på Battlestar Galactica, och jag är redan så himla fast. Det är inte alls vad jag förväntade mig – av någon anledning föreställde jag mig att det skulle vara mycket mer lasersvärd och pappiga dräkter – och det är kanske just därför det är så bra. Jag är inte så mycket för lasersvärd och pappiga dräkter. Apokalyps, starka kvinnliga karaktärer, tokigt snygga miljöer och komplicerade relationer ombord på rymdskepp, däremot? Snälla. Var har den här serien varit hela mitt liv.
Annat fint: hett, grönt te ♥ fina planer för min sista lovvecka (och att det känns ganska bra att börja skolan igen sen) ♥ Tomas Tranströmers Samlade dikter 1954-1996 + bilden på honom i Bokeriet på Palatset ♥ att sitta uppe & måla istället för att gå och lägga sig – när målade jag senast? så himla, himla trevligt ♥ nyår med finaste Frida ♥ att ha b-jäst på allt, misstänker b-vitaminbrist pga dessa tokiga cravings ♥ grön-orange juice ♥ mina nya glasmuggar från Granit, de är de bästa ♥ fitocracy ♥ att läsa om gamla böcker ♥ mina senaste favoritbloggar: unicorns for socialism, white hot truth, food in jars & bodacious life coaching ♥ promenader kring Judarn, att gå utan iPod & inte möta en enda person ♥ allt nytt jag har satt upp på väggarna i mitt rum ♥ lakrits! ♥ att möta nya, magiska människor ♥
Det här inlägget skrev jag igår – alltså igår för er, på måndagen – för idag, tisdag, har jag en teknikfri dag. Tillochmed nu när jag sitter och tänker på det är det läskigt, för vad ska jag göra hela dagen? Jag antar att det är just för att jag känner så, som det behövs.
& nu är det er tur att säga alla era trevligaste saker! Ju fler som skriver, & ju mer ni skriver, desto gladare blir jag när jag dyker upp här igen på onsdag. Och ju gladare jag är, desto mer bloggar jag. (Eh.) Puss, mina kära!
Hej mina kära, & god fortsättning! Hoppas att ni hade fina nyårsaftnar, och att ni inte mår alltför dåligt idag. Jag hade det hemskt bra, tackar som frågar, och idag har jag tagit det väldigt lugnt. Om nyårsdagen är en indikation på hur resten av året kommer bli, kommer 2012 bestå av bakning, läsning och gos med Paulina. Det är också en sorts magi, förstås.
Här är några saker ni kan göra för att börja året på bästa sätt:
♣ Rensa bland facebookvänner, twitter-följande & i bloggkoll-feeden. Jag är säker på att många av er följer bloggar ni egentligen inte är intresserade av, eller har kvar parallellklasskompisar från mellanstadiet på facebook, och de är mer till besvär än till nytta/nöje. Gör er själva en tjänst och rensa bort allt och alla ni inte faktiskt vill ha i era liv. Ni kan tacka mig sen!
♣ Rensa bland faktiska saker. Samma sak gäller böcker, kläder och gammalt skräp: om ni inte älskar det, behåll det inte. Jag är ganska osentimental när det gäller att slänga/ge bort gamla grejer (till skillnad från vissa andra i min familj, ha!), men ändå upptäcker jag märkliga saker jag sparat varje gång jag rensar. Håll inte fast vid saker bara för att – om de inte betyder något längre, skicka vidare.
♣ Ändra på saker och ting. Det kan vara hur stort eller litet som helst – byt platser vid middagsbordet, börja läs poesi om ni bara läser facklitteratur och vice versa, eller hoppa av gymnasielinjen ni avskyr och börja den ni avundsjukt suckar över. Även de minsta förändringar i ens liv kan leda till stora saker, utan enorm ansträngning. Håll era liv intressanta.
♣ Fokusera på nuet & framtiden, inte det som varit. Läs om den meningen. Gör.
♣ Dröm stort. Vad vill ni göra det här året som ni aldrig gjort förut? Har ni drömmar ni inte riktigt vågat erkänna ens för er själva? Vill ni skriva en bok, sjunga inför publik, ställa upp i en kemitävling eller hångla upp någon ni tittat på i sjutton månader? Låt inte året bara försvinna förbi – gör något av era drömmar. Kämpa. Ni kan göra vad ni vill, det är jätteläskigt att inse men allra mest fantastiskt.
Idag är det nyårsafton! Jag är så himla himla glad för det, även om jag inte har någon koll alls på vad jag ska göra ikväll. Det löser sig nog på något sätt, det brukar vara så.
Jag tror att det är bra för mig att göra någon sorts sammanfattning av 2011, för att kunna sätta punkt för det här året och börja nästa så bra som möjligt.
Eller så tycker jag bara om att fylla i listor.
Här är en jag helt fräckt snodde (och översatte) från fina, fina Luinae.
Vad jag gjorde: åkte till Lüneburg med fina människor och bodde på en bondgård, pratade tyska och drack öl i en vecka; åkte till Strasbourg några dagar och hängde med Vanja + massor av andra fantastiska från Europa med omnejd, lärde mig så mycket om ungdomars rättigheter och arbete, och levde på isbergssallad och baguette med olivolja; insåg att jag har gått halva gymnasiet och att jag längtar tills jag har gått även andra halvan; blev vegan, på riktigt det bästa jag gjort för mig & för världen; blev otroligt intresserad av mat, matlagning & bakning, och la ner ganska mycket tid & pengar på detta underbara intresse; gjorde slut på ett förhållande som bara inte fungerade längre, det var det svåraste jag gjort men i slutändan blev det bra ändå; fick fina betyg i slutet av ettan & jobbade på nya fina i tvåan; blev kär i ungefär hundra miljoner människor av alla möjliga sorter; fyllde sjutton; började jobba på det riktiga, öppna Palatset, och älskade det så himla mycket; gick med i Djurens Rätt & blev snabbt mycket, mycket avskräckt (så nu försöker jag vara en inspirationskälla på andra sätt); lärde känna nya människor som blivit viktiga för mig. Hade ett upp-och-ner-år, men det var ett bra år iallafall.
Böcker jag läste: jag har alltid så otroligt svårt att komma ihåg vad jag läst – en anledning till att jag aldrig borde slutat skriva läsdagbok, kanske – men min främsta läsupplevelse var nog A Song of Ice and Fire-serien av George R.R. Martin. Jag har kämpat med den sen i våras, och kan för mitt liv inte få den att ta slut. Den senaste boken har jag läst sen i oktober eller så! Men trots att de tar så fruktansvärt lång tid att läsa och är så frustrerande med alla tiotusen namn i varje kapitel, så tycker jag hemskt mycket om dem. De är verkligen något helt annat, och jag älskar det. När jag tänker efter har jag nog inte hunnit – jag menar prioriterat – att läsa särskilt högt det här året. Det är synd för det är min älsklingssyssla, men så har det iallafall blivit. Nästa år måste det bli ändring!
Musik jag lyssnade på: det är inte så att jag skäms för att skriva detta, men lite sorgligt är det allt: jag har lyssnat så tokigt mycket på Glee-låtar hela det här året. Och jag menar verkligen tokigt mycket. Förutom det har jag lyssnat mycket på Patti Smith, Mélanie Laurent, Beach House, filmmusik (typ Rent, Dirty Dancing & Goodbye Lenin), Mates of State, Strokes, Veronica Maggio, osv. Och, det räknas ju inte som musik, men en stor del av min iPhone tas upp av podcasts; främst Vegetarian Food for Thought, The Jillian Michaels Show och Filosofiska rummet. Det är fint, minsann.
Filmer & tv-serier jag älskade: Glee (mycket intensiv hatkärlek här). Annars tittade jag mycket, mycket på X-Files, Seinfeld, Game of Thrones, Star Trek, Bleak House, och lite annat. Av filmer tyckte jag hemskt mycket om Black Swan, Apflickorna, X-Files: Fight the Future, Midnight in Paris (så himla mysig), Rent, och säkert många fler som jag glömt. Det brukar vara så, tyvärr.
Det bästa jag köpte: det måste varit 2011 jag köpte min nya (egentligen är den ju inte särskilt ny, men det är så jag ser på den) iPhone, och även om jag älskade min gamla 2G besinningslöst så tycker jag mycket om min nuvarande också. Annars har nog 2011 varit ett år då jag mest köpt biodynamiska grönsaker och bakingredienser. Och det är ju förstås bra.
Såhär såg jag ut: snörskor med klack; rött läppstift; min pappas lesbiska hipstermössa; jag bär på en dröm-påsen; kragar (min vän Andrea beskrev mig som sin kragkompis); vit skjorta + svart kofta; kort hår & raklugg; vägrande riktiga bh:ar, det är det obekvämaste jag vet; röda strumpbyxor; nästan uteslutande svarta, vita, röda & gråa kläder (ibland har jag något blått också); jordens största leende.
Bästa måltiden: åååh, det är ju omöjligt, jag har ätit så mycket god mat i år. Årets julmat var väldigt, väldigt bra. Men annars skulle jag säga att maten vi åt på Utö i somras var hemskt god – när man är på semester och lagar mat själv blir det ju alltid ganska enkelt, men det är lite av charmen. Där i vår lilla stuga åt vi mest gaffelmosad hummus, surdegsbröd och frukt, men det var det som var så bra med det.
Min finaste present: åh, det skulle vara förräderi att säga något annat än min matberedare/mixer/juicemaskin. Använder den så himla mycket och blir bara kärare och kärare. En annan fin var när Jasmine gav mig en bok jag pratat om och längtat efter hur länge som helst, i alla hjärtans dag-present.
Bra saker jag gjorde för mig själv: jag har ju redan nämnt min veganism, så det, förstås. Det är verkligen något jag vet att jag kan vara stolt över, något viktigt, något som inte bara påverkar mig och människor i min direkta närhet, utan hela världen. Det är ganska tufft. Annars var en viktig upptäckt att jag faktiskt inte är mina betyg – jag skrev mer om det här, och det är något jag fortfarande får tvinga mig själv att se. Men det är sant.
Jag umgicks mer med människor som får mig att må bra, och mindre med såna som tynger ner mig. Och, kanske mer ytligt men också viktigt, jag lärde mig att ta det lugnt med mitt utseende. Nuförtiden sminkar jag mig sällan (förutom läppstift såklart), jag är inte på långa vägar lika nitisk kring hårborttagning, och – det här är viktigt – jag började kunna acceptera & uppskatta min kropp på ett annat sätt än förut.
Det var allt, tror jag. Ta lite tid – kanske bara fem minuter – och fundera över 2011, vad som var bra och vad som hade kunnat vara bättre. Och se sen till att 2012 blir bättre, för det kan man, på ett eller annat sätt.
Gott nytt år, kära vänner. Ta hand om er ikväll – tänd tomtebloss, drick inte så mycket att ni missar början av nästa år, och kyss någon oväntad på tolvslaget. Puss!
(Jag insåg lite för sent att Om 2012 kanske borde kommit efter det här inlägget, istället för tvärtom, men nu blev det så. Läs det, om ni inte redan gjort det!)
Det här skrev jag i min dagbok för ett par dagar sen, men ju mer jag tänkte på det desto mer kände jag att jag ville dela med mig. Här är lite tankar om 2012.
”Jag vill att 2012 ska vara ett magiskt år. 2011 har haft sina stunder men det har inte varit mitt bästa, inte ett år jag kan se tillbaka på med villkorslös kärlek. För jag gjorde det inte till ett sånt år. Jag gjorde framförallt hösten till en hellre-choklad-och-tumblr-än-magi-och-äventyrs-tid, och choklad och tumblr har sin charm (särskilt choklad), men det är inte vad jag egentligen vill.
2012 vill jag säga ja. Jag vill krama människor som gör mig lycklig, lära mig saker som får mig att lyfta från marken av salighet, vara utomhus och utomlands. Jag vill kyssa människor som får mitt hjärta att göra volter och mitt huvud att snurra. Jag vill göra saker som skrämmer mig men som känns rätt i magen. Jag vill skriva och dansa och laga mat, lyssna och drömma och hoppas. Jag vill prata om riktiga saker. Jag vill dela idéer och hjälpa människor. Jag vill hinna blogga, ta bloggen åt nya håll, utveckla mina ämnen och inte vara rädd för att testa och göra om. Jag vill lägga min tid på saker som spelar roll, som får mig att må bra, som är utvecklande och stimulerande och absolut livsnödvändiga: att utbilda mig, prata med människor, äta gröna blad, onanera (& gud vet att ingen vill ha ett bättre ord för det mer än jag), lyssna på musik, läsa, prova nya saker, kramas länge och le åt folk på gatan.
2012 är ett år som kommer bli större, bättre, roligare, mer spännande, vänligare, riktigare och mer magiskt. Magi återkommer hela tiden i mina tankar. Det får bli mitt ord för nästa år: det ska jag leva efter! Magi ska styra mina val, och inspirera mig, alltid. Jag vill ha mer magi i mitt liv, och så ska det bli.”
Längtar ni? Har ni planer? Vill ni något glittrigt-magiskt-extraordinärt? Jag vill. & jag ska. Dröm stort, hörni.
Hej mina fina. Det var egentligen inte min mening att vara bloggtyst så länge, men det ena och det andra har kommit i vägen, sådär som det blir ibland. Nu är jag iallafall här igen! Och jag tänkte visa er lite hur min jul har varit. Mest matmässigt.
Kvaliteten på den här bilden? Iallafall, såhär såg vår julavslutning ut. Massor med fina musikare (däribland Agnes, hej Agnes!) som gjorde massor med fina saker. Och sen var det plötsligt lov.
Ett par dagar innan jul, när jag fortfarande var i det där herregud-är-detta-lov-läget (vem skojar jag med, jag kommer befinna mig där tills skolan börjar igen) och inte för mitt liv kunde ta mig för något produktivt, lånade jag min systers dator – därav Jedwardbakgrunden – och spelade Sims.
Det här har inte så mycket med julen att göra, jag vill bara upprepa att jag GJORDE MIN EGEN SYLT. Och den blev magnifik. Jag använde den här metoden, och det fungerade alldeles utmärkt. Är så kär. Har en Pinterest-anslagstavla bara för saker som har med konservering att göra. Och planerar att köpa stora mängder konserveringsburkar inom en mycket snar framtid.
Här är min julmat! Spännande va? Ja, det är det. Den första tallriken består av rostad brysselkål med rödlök, vitlök och citron, en saffransmathavresallad, asiatisk rödkålssallad, och mormorsgurka. Sen åt jag min mammas bönbullar (de som är så läskigt lika köttbullar), hasselbackspotatis, curryaubergine och mer brysselkål. Sen åt jag grönkål, mer bönbullar, och ännu mer brysselkål, men det kändes som en överflödig bild att dela med mig av. Ja, brysselkålen var det godaste på hela julbordet.
På juldagsmorgonen åt jag överbliven risgrynsgröt och läste Ja till liv!, en av mina bästa julklappar. Är så kär i Liv Strömquist att jag inte vet var jag ska ta vägen. Läs den, allihopa, läs den.
Sen åkte jag och min mamma-familj till Eskilstuna och firade en andra jul hos morfar. Det var så himla mysigt.
På annandag jul firade jag min tredje & sista jul för i år, hos pappa. Det var också mysigt förstås, men lite ledset för efter det var det ju slut. Sen dess har jag gjort mitt bästa för att låtsas att det fortfarande är jul: ätit fruktkaka och blodapelsiner till frukost, lyssnat på julmusik och troget tänt adventsljusstumparna varje dag. Men den sorgsna sanningen är väl att julen är över för den här gången, och den gick snabbare än någonsin. Men vadå, det är inte ens ett år kvar till nästa jul. Jag längtar redan.
